NGO´s betyder mycket också för regionerna i Europa

Nu sammanträder den regionala kammaren i Europarådets kommunalkongress.

Två frågor står på dagordningen: En rapport om regionernas lagstiftningsmakt, en andra rapport om tungt skuldsatta hushåll och regionernas ansvar.

I ett inlägg med anledning av regionernas lagstiftningsmakt tog jag upp ett annat perspektiv: medborgarnas och föreningslivets,civilsamhällets, betydelse i att utveckla välfärden. Regioner med eller utan lagstiftningsmakt, har alla anledning att utveckla relationerna med medborgarnas egna organisationer, civilsamhället. Formerna kan variera från dialog till avtalade partnerskap.

Mina avslutningsord var: Välfärden är större än staten, regionerna och kommunerna. I goda och nära relationer med civilsamhället kan välfärdssamhället utvecklas på medborgarnas egna villkor. En utmaning vi inte bör avstå ifrån att hantera.

På plats i Strasbourg - Europarådets kommunalkongress har höstmöte

Upp tidigt i ottan, taxi till Arlanda, snabbfrukost och sedan flyg till Frankfurt. Väntan. Och sén buss i 2,5 timme till Strasbourg. Mer bekvämt sätt att ta sig mellan de europeiska städerna finns. Tro mig! Men resan har ett viktigt mål: Europarådets kommunalkongress´ höstmöte.

Efter att ha klarat av ett snabbt besök på hotellet, dusch och klädbyte, nu på plats i sessionssalen. Salen är fylld till mer än hälften. Flera för mig numera kända ansikten.

För några minuter sedan antog kongressen i bred enighet en deklaration med anledning av Europarådets 60-årsjubileum. Just nu talar Anders Knape, SKLs ordförande. Han inleder en diskussion om European Local Democracy Week.

Sätt press på presidenterna!

Irland röstade ja till Lissabon (2)-fördraget. Och (S) och Piratpartiet i Sverige får varsin ytterligare ledamot av Europaparlamentet.

Nu återstår att presidenterna i Polen och Tjeckien ska skriva under fördraget för att det ska kunna börja gälla. Båda ländernas nationella parlament har ju sedan länge röstat för fördraget.

Frige Dawit Isaak - EU kan mer

I 2932 dagar har nu Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea. Namninsamlingen är avslutad. Resultatet, 209 963 underskrifter, har överlämnats till elva ambassader runt om i världen.

Vi kan alla fortsätta att ge vårt stöd, i vänkretsen, bland arbetskamraterna osv och uppmana dem att skicka mejl eller på annat sätt visa sitt stöd för Dawit Isaak. Opinionsarbetet för Dawit Isak kan följas på stödkomitténs hemsida.

EU kan också intensifiera sina insatser. Jag utgår ifrån att det hela tiden någon form av diplomatiska kontakter i syfte att få Dawit frigiven. Men det behövs också publika manifestationer av EU. Det svenska ordförandeskapet har naturligtvis ett särskilt ansvar, eller hur?

Irland sa ja - vad gör Tjeckiens president?

67% av de irländska väljarna sa ja till det "reviderade" Lissabon-fördraget. Jämfört med förra folkomröstningen är det en rejäl svängning i väljaropinionen. Förra gången irländarna folkomröstade valde drygt 53% av väljarna nej-sedeln.

En rejäl seger alltså. Helt klart påverkade den finansiella krisen och behovet av ordning och reda i ekonomin hur irländarna röstade. EU har ju stått för en stor del av det investeringskapital som gjort det irländska språnget möjligt.
.
Nu vänder vi blickarna emot Tjeckien och hur den tjeckiska presidenten väljer att agera. Parlamentet har sagt ja. Men presidentens underskrift saknas för att det ska vara helt färdigt med uppslutningen kring Lissabon-fördraget. Hur starkta är parlamentets ställningstagande? Vad innebär det irländska ja-et för den tjeckiske presidenten? Väntan kan bli lång.

Innan alla länder ställt sig bakom föredraget är det inte möjligt för det svenska ordförandeskapet att officiellt ta sig an frågan om den kommande kommissionens utseende. Sonderande saamtal är naturligtvis möjliga, men ger de tillräcklig vägledning? Är svaren på frågorna skarpa och står sig i offentlighetens ljus?

LO deltar i kampanjen 2 grader.

Nu har också LO engagerat sig i kampanjen 2grader. Gör du det också! 67 dagar återstår så vi hinner och orkar göra en hel del.

Så här formuleras uppdraget på kampanjens egna hemsida: Den samlade internationella forskningen har visat att temperaturen inte får öka mer än 2 grader för att klimatpåverkan på jorden inte ska bli farlig eller oacceptabel. Nu väntar världen på politiska beslut som kan hejda klimatförändringarna. I december samlas världens ledare i Köpenhamn för att förhandla om en ny internationell klimatöverenskommelse.
Namnlistan kommer att överlämnas till representanter för USA:s och Kinas regeringar.

Imorgon lördag kommer jag att i Haninge Centrum dela ut kampanjfoldern. Jag ska också ha datorn uppkopplad så att intresserade kan skriva på direkt.

Riksdagen driver på - 44 yttranden i olika sakfrågor

44 yttranden i olika sakfrågor har Sveriges Riksdag skickat till EU-kommissionen. Sammanlagt har de 27 EU-ländernas parlament lämnat 525 yttranden om kommissionens förslag. Jämfört med andra länders parlament har riksdagen varit mycket mer aktiv. Barroso-inititiativet kallas detta (efter kommissionens ordförande) och nu finnits i några år.

Riksdagen och de övriga EU-ländernas parlament får sedan 2006 förslagen från EU-kommissionen samtidigt som de skickas till ministerrådet och Europaparlamentet. Det gäller både förberedande dokument och lagstiftningsförslag. Synpunkterna som parlamenten har skickas direket till kommissionen.

Sedan 2007 och fram till september 2009 har Sveriges riksdag skickat in 44 yttranden till kommissionen.

Det är mycket bra att riksdagen blivit mer aktiv. Kanske det också är dags för partierna, och inte minst landets kommuner, landsting och regioner att bli mer aktiva? Skriva till EU-kommissionen och ge förslag, kritisera förslag eller "bara" berätta om hur krångliga EU-regler kan försvåra välfärd, lokal utveckling eller självstyret?