EU och jämställdheten

Jämställdhetsfrågorna är ju starkt kopplade till i princip allt. Därför är det roligt att också få läsa dagens Brännpunktsartikel i Svd. Författade av tre svenska statsråd med centrala uppgifter i bl.a. jämställdhetspolitiken: Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister, Cecilia Malmström, Europaminister och Anders Borg, finansminister.

De tre har en stark argumentering för att jämställdhetsfrågorna ska bli än mer tydliga i EU:s politik, tex. när det gäller sysselsättnings-, skatter och transferingsfrågor. Det handlar också om att påverka attityder, ta bort hinder och att ta vara på goda föredömen/bilder.

I kommunerna har vi ett stort ansvar för att ta vår del av en europeisk politik för jämställdhet. Det handlar om att bygga en skola som skapar starka tjejer och killar, påverkar attityder i jämställdhetsriktning och inte minst ger förutsättningar för verkligt fria studie- och framtida yrkesval, dvs utan hänsyn till kön så väljer man fritt det man vill studera och/eller arbeta med.

Att fortsätta bygga ut förskolan för att ge småbarnsföräldrar möjlighet till både förvärvsarbete och ett aktivt föräldraskap är en annan viktig kommunal jämställdhetsfråga. Förskolan är viktig för barnens utvecklig, javisst. Men också en förutsättning för en arbetslivspolitik som möjliggör för båda föräldrarna att arbeta. Att ha en egen inkomst och som minskar beroendet av partnern för sin egen försörjning.

För att inte påminna om ansvaret att som en mycket stor arbetsgivare gå före och visa vägen. Systematiskt arbete behövs. Orkar lokalpolitiken med det? Här tror jag vi också framöver behöver starka intressegrupper som driver på och ställer krav. Och oss lokalpolitiker mot väggen. Så kanske också en väg skapas att hålla samman det som händer lokalt med det som händer i EU, i världen?

Mary Robinson till EU-ledningen

Nu närmar sig tiden då topposterna inom EU nu ska fördelas. Sverige har som ordförandeland naturligtvis en nyckelroll.


Och visst är det dags för en kvinna i ledningen. Några namns flitigare än andra. Själv har jag en favorit, Mary Robinson. Hon har också en egen fanclub på Facebook. Jag är en av medlemarna.


I Svd, uttalar sig Margot Wallström att "hon är inte en realistisk kandidat". Måtte hon få fel.


Som Sveriges kommissionär börjar det mesta tala för Cecilia Malmström. Liberal, erfarenhet av Europaparlamentet, duktig och mycket engagerad. Jag hoppas det kan bli stor uppslutning kring hennes namn. Det behöver EU såväl som Sverige.

Språk - en fråga om demokrati?

Här i Europarådets kommunalkongress kan man tala engelska, franska och tyska. Ja också italienska, spanska, turkiska och ryska. Och ha tolkning (och översättning av dokument) till alla dessa språk. Kanske det hänger ihop med att det är ländernas regeringar som tid till annan bestämmer hur mycket detta samarbete får kosta. Nästan utan öppenhet och möjlighet för offentlig diskussion.

Inom EU-samarbetet är det medlemsländernas officiella språk som alla utgör arbetsspråk, i princip. Visserligen kommer tex. dokumenten på svenska mycket senare än de engelska, tyska och franska versionerna. Hänger detta samman med att EU-samarbetet finansieras på de sätt som slagits fast i fördragen och som reglerar själva samarbetet?

Så här sitter jag med min skolengelska som succesivt blivit bättre med åren. Och när jag ska prata, som igår om regionerna, medborgarna och civilsamhället så blir det engelska. Budskapen går fram men ..... tänk om jag fått prata på svenska, nyanserna blivit flera och kanske också själva framförandet skulle kännas säkrare? Mer av spontana inlägg kan jag säkert också göra om jag fick prata svenska, fånga tillfällena i luften. Jag har ändå ett ett mycket bra stöd, politiskt som språkligt, av kollegorna i den svenska delegationen.

Så om det internationella samarbetet skall kunna ta stora steg kanske vi måste nog öppna upp för fler språk. Låta EU-samarbetet bilda skola också för tex. Europarådets kommunalkongress. Men naturligtvis också i Europa-samarbetet som sker mellan olika folkrörelser och föreningar. För i det samarbetet, såvitt jag vet, är det i bästa fall engelska, franska och tyska som gäller som arbetsspråk. Ibland bara de två förstnämnda.

Är språk en demokratifråga? Ja handlar det inte ytterst om rätten att kunna uttrycka sig och att också kunna förstå andra? Och att bli förstådd av andra. Att kunna kommunicera med andra fast man har olika språk? Kunskaper och färdigheter i olika språk är naturligtvis mycket viktigt. EU-målet om att alla om några decennier ska kunna tala sitt modersmål plus två ytterligare språk är för helt riktigt.

NGO´s betyder mycket också för regionerna i Europa

Nu sammanträder den regionala kammaren i Europarådets kommunalkongress.

Två frågor står på dagordningen: En rapport om regionernas lagstiftningsmakt, en andra rapport om tungt skuldsatta hushåll och regionernas ansvar.

I ett inlägg med anledning av regionernas lagstiftningsmakt tog jag upp ett annat perspektiv: medborgarnas och föreningslivets,civilsamhällets, betydelse i att utveckla välfärden. Regioner med eller utan lagstiftningsmakt, har alla anledning att utveckla relationerna med medborgarnas egna organisationer, civilsamhället. Formerna kan variera från dialog till avtalade partnerskap.

Mina avslutningsord var: Välfärden är större än staten, regionerna och kommunerna. I goda och nära relationer med civilsamhället kan välfärdssamhället utvecklas på medborgarnas egna villkor. En utmaning vi inte bör avstå ifrån att hantera.

På plats i Strasbourg - Europarådets kommunalkongress har höstmöte

Upp tidigt i ottan, taxi till Arlanda, snabbfrukost och sedan flyg till Frankfurt. Väntan. Och sén buss i 2,5 timme till Strasbourg. Mer bekvämt sätt att ta sig mellan de europeiska städerna finns. Tro mig! Men resan har ett viktigt mål: Europarådets kommunalkongress´ höstmöte.

Efter att ha klarat av ett snabbt besök på hotellet, dusch och klädbyte, nu på plats i sessionssalen. Salen är fylld till mer än hälften. Flera för mig numera kända ansikten.

För några minuter sedan antog kongressen i bred enighet en deklaration med anledning av Europarådets 60-årsjubileum. Just nu talar Anders Knape, SKLs ordförande. Han inleder en diskussion om European Local Democracy Week.

Sätt press på presidenterna!

Irland röstade ja till Lissabon (2)-fördraget. Och (S) och Piratpartiet i Sverige får varsin ytterligare ledamot av Europaparlamentet.

Nu återstår att presidenterna i Polen och Tjeckien ska skriva under fördraget för att det ska kunna börja gälla. Båda ländernas nationella parlament har ju sedan länge röstat för fördraget.

Frige Dawit Isaak - EU kan mer

I 2932 dagar har nu Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea. Namninsamlingen är avslutad. Resultatet, 209 963 underskrifter, har överlämnats till elva ambassader runt om i världen.

Vi kan alla fortsätta att ge vårt stöd, i vänkretsen, bland arbetskamraterna osv och uppmana dem att skicka mejl eller på annat sätt visa sitt stöd för Dawit Isaak. Opinionsarbetet för Dawit Isak kan följas på stödkomitténs hemsida.

EU kan också intensifiera sina insatser. Jag utgår ifrån att det hela tiden någon form av diplomatiska kontakter i syfte att få Dawit frigiven. Men det behövs också publika manifestationer av EU. Det svenska ordförandeskapet har naturligtvis ett särskilt ansvar, eller hur?