30 års jubilerande direktvalt Europa-parlament

Idag är det 30-årsjubileum av det direktvalda Europaparlamentet. Det uppmärksammas naturligtvis av parlamentet idag.

De närmaste månaderna har Europaparlamentet en hel del viktiga frågor att hantera, tex förhandlingarna om nytt internationellt klimatavtal, långsiktiga framtidsperspektiv för en hållbar transportpolitik, patientrörlighet och frågorna kring sjukvård utan gränser, tydligare märkning av mat och tillgång till EU-institutionernas handlingar för att nämna några.

Allt eftersom EU fått nya fördrag som har Europaparlamentet fått vidgade uppgifter. Och större makt att påverka. Helt riktigt tycker jag eftersom parlamentet är den enda direktvalda EU-institutionen. EUs legitimitet hänger samman med hur parlamentet utvecklar sitt arbete och blir mer synliga, inte minst i den nationella politiken. Europaparlamentarikerna bör delta mer i den svenska debatten i olika frågor. Precis som jag vid flera andra tillfällen på bloggen önskat att svenska riksdagsledamöter bör vara mer engagerade i Europa-debatten.

Samtalet om det framtida EUropa behöver flera deltagare. Det tjänar inte minst de folkvalda på. Och de politiska partierna får flera företrädare, inte bara partiledare eller statsråd.

Många EG-direktiv (motsv) på gång i Sverige

Idag presenterade regeringen sin förteckning över propositioner, skrivelser som avses läggas fram till riksdagen under 2009. 166 är antalet.

Många av dem har direkt koppling till det svenska medlemsskapet i EU. En skrivelse är den som planeras att lämnas den 13 mars och handlar om berättelsen om vad som händer i EU under 2008.

Den 5 februari läggs propositionen om stabilierings- och associationsavtalet mellan EU och Bosnien och Hercegovina.

I mars kommer också propositioner om genomförande av direktivet om revisorer och revision. Samtidigt ska propositionerna om dels arvoden mm till svenska ledamöter i Europaparlamentet, dels om beskattning av sådana ersättningar, lämnas.

Maj blir intressant. Då kommer propositionen om "tjänstedirektivet". Här blir det säkert en debatt, med upprepning av argumentationen från Europaparlamentets behandling av frågan. Frågan som man kan ställa sig är om de partipolitiska skiljelinjerna i riksdagen kommer att följa dem från Europaparlamentet?

Ja, det är många, många fler propositioner som kommer och som har direkt koppling till EU-medlemskapet. Vilket påminner om det ofta framföra att EU numera är viktig inrikespolitik. Tar regeringen vara på möjligheterna att ta "svenska hänsyn" när nu olika EU-regler ska införlivas? Något kanske för Riksrevisionen att fundera över?

Det kan också funderas på om riksdagens ledamöter känner att de varit med och haft ett rejält ord med i laget innan regeringen i "Brysselförhandlingar" tagit ställning. Svaret vet bara de enskilda riksdagsledamöter.

Det är kanske på sin plats att riksdagsledamöterna nu också tar mer diskussion om fördelarna, men också nackdalerna, med EU. Om inte våra folkvalda bryr sig, varför ska då folket gå till valurnorna i valet till Europaparlamentet den 7 juni?