Ordförandeskapet - välskött och framgångsrikt?

Nu är det bara timmar kvar innan Sveriges Ordförandeskap i EU upphör. Det finns en hel del att glädjas åt när det gäller arbetet som den svenska regeringen lagt ned. Ordförandeskapets hemsida sammanfattar arbetet så här. Kanske viktigast är att Lissabon-fördraget nu trätt i kraft och En ny kommission är utsedd men ska genomgå parlamentets utfrågningar innan den kan agera med kraft.

En klar motgång är dock klimatfrågornas hantering under Köpenhamnsmötet. Statsminister Fredrik Reinfeldt kommenterade detta bl.a. så här: "Låt oss tala klarspråk, jag hade önskat mig mer. Det här kommer inte lösa klimathotet. Men det är ett första steg, ett viktigt steg."

Vid årsskiftet tar Spanien vid som ordförandeland. Med spänning ska vi följa hur det arbetet fortskrider.

Nu tar jag några dagars paus i skrivandet. Gott Nytt År tillönskas alla läsare.

Grön konkurrenskraftig ekonomi - Europa 2020

EU-kommissionen har lanserat ett brett samråd med år 2020 som horisont. Europa behöver investera i nya näringar och utbilda människor för att möta de nya utmaningarna och samtidigt skydda de människor som drabbas av krisens verkningar.

Kommissionen föreslår att EU:s toppmöte slår fast de övergripande målen och att varje medlemsland utarbetar en nationell femårsplan, där målen läggs i enlighet med varje lands förutsättningar. Kommissionen kan sedan följa framstegen och rapportera till EU:s vårtoppmöte som traditionellt hålls mellan EU:s stats- och regeringschefer i mars varje år.

Samrådet "EU 2020" är öppet till den 15 januari. Det vore väl något för de svenska partierna att bjuda in allmänheten för att resonera kring? Ett ypperligt tillfälle för att också samtala om hur vi i vårt eget land bör handla för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle?

Östersjön blir pilotprojekt i EU:s havsmiljöarbete

Glädjande framgång för miljöminister Andreas Carlgren. Eller? Jovisst är EU-ländernas miljöministrar beslut ett mycket bra betyg till Carlgren´s målmedvetna havsmiljöarbete.


Fosfater ska förbjudas. Det behövs för att övergödningen ska stoppas. Nu ska EU-kommissionen ta fram ett förslag med sikte på utfasning och slutligligen ett förbud. Ingen tid att förlora. Man får hoppa att man jobbar målmedvetet, kraftfullt och snabbt.


Beslutet innebär också att EU ger sitt stöd till den aktionsplan för Östersjön som Helcom tagit fram.

Blir Köpenhamnsmötet en framgång, eller .....?

Köpenhamn har nu blickarna på sig under några dagar. Klimatmötet startar ju idag. Höga förväntningar finns på världens ledare. Det svenska EU-ordförandeskapet har spelat och fortsätter att spela en viktig roll när det gäller hur mötet hanterar klimatfrågan.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver idag på Brännpunkt, Svd, att "ett mirakel krävs i Köpenhamn". Det är en i raden av artiklar som inför mötet beskriver förhandlingsläget och det materiella innehållet i olika utspel som mycket pessimistiskt.

Är det fråga om förhandlingstaktik från tex. USA och Kina att tona ned förväntningarna för att sedan överraska? Eller för att just tona ned förväntningarna så att inte massbesvikelse framträder när väl resultatet från Köpenhamnsmötet redovisas? Om några dagar så vet vi resultatet.

Visst kan det finnas anledning av tona ned förväntningarna. USA och Kina har stort ansvar. Samtidigt som avsaknaden av konkreta och väsentliga åtaganden från deras sida inte för medföra att t.ex. EU och Sverige avstår från att göra sina åtaganden.

Istället för ett dåligt avtal kanske siktet ska vara inställt på att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt och en klar riktning? Och sedan får ett kommandre avtal, nästa år?, ta vid och lägga ut den konkreta kursen och ansvarsfördelningen bland världens länder? Det är kanske bättre det än ett avtal som liknande Kyoto-avtalet inte fått USA bland sina undertecknare?

Klimatfrågan behöver tydliga spelregler för att kunna hanteras. I artikeln i Svd ger Rockström/Wijkman åtta förslag till hur en "nystart för klimatarbetet". Bl.a. pekar de på risken av att tvågradersmålet är riskabelt och att forskningsanslagen inom energiområdet måste mångdubblas. Alla åtta tänkvärda förslag.

Euro-länderna attraktivare handelspartners

Riksdagens EU-nämnd fick igår en översikt för hur det gått för Sverige utanför euron- och det fullständiga EMU-samarbetet.

Man kan konstatera att förutsägelserna från såväl den stora EMU-utredningen som från ja- och nejsidan i folkomröstningskampanjen inte har besannats. En rad forskningsrapporter visar, tvärtemot tex. EMU-utredningen och nej-sidan, att euron lett till kraftigt ökad handel. Handeln inom euro-området har blivit 10-30 procent högre än för länderna utanför, enligt professor Harry Flam.

Och det politiska inflytandet, som ja-sidan hävdade att Sverige riskerade att förlora genom att stå utanför, har Sverige inte missat. "Samarbetsvilja" har lyckats kompensera, säger docent Daniel Naurin.

En säker (?) slutsats kan man nog dra av denna "utvärdering". Det går inte att fullt ut förutsäga vad som sker när olika internationella organisationer växer, utvecklas mm. Tex genom EMU-samarbetet och den gemensamma valutan. Skrämselpropaganda om framtiden ser inte ut att besannas. Får man skriva tack och lov? Måtte det leda till att kommande folkomröstningskampanjer, oavsett fråga, drar sina lärdomar av detta.

En annan slutsats jag gärna drar är att vi som land vunnit på om vi också anslutit oss fullt ut till EMU-samarbetet och infört euron som valuta. Ökad handel inom euro-handel är inte att förakta!

EU vässas - idag träder Lissabonfördraget i kraft

From idag ändras förutsättningarna för EU-samarbetet på flera sätt. Förändringar som jag hoppas ska leda till mer av demokratisk legitimitet. Och att EU blir mer effektivt.

Några viktiga demokratiska förbättringar:
1) EU-parlamentet blir medbeslutande i all lagstiftning. Jordbrukspolitiken och det polisiära och rättsliga samarbetet blir därmed en del av parlamentets lagstiftningsarbete. Här kanske man kan önska sig en mer långsiktigt hållbar jordbrukspolitik och mindre av subventioner? En kanske alltför optimistisk förhoppning. Kanske. "försöka duger" hoppas jag att stora delar av parlamentet ska känna som sin uppgift.

2) De nationella parlamenten får också lite mer att säga till om. Om ett förslag till ny lag anses strida mot närhetsprincipen (subsidaritetsprincipen!), så kan nationella parlament begära omprövning.

3) Inom EU-rättens område blir stadgan om de grundläggande rättigheterna bindande. Men inte visavi nationella lagar. Men den kommer inte att gälla i Polen, Irland, Tjeckien och Storbritannien som fått undantag.

4) Medborgarinitiativ införs genom att minst en miljon medborgare kan gå samman och uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag. En möjlighet som jag hoppas t.ex. många av de europeiska föreningsnätverken kan nyttja i sitt opinionsarbete. Och för att rekrytera fler medlemar i olika länder. Haken finns här: kommissionen är inte tvingad att lägga fram ett förslag.

Effektivare kan man också hoppas att EU-samarbetet blir:
1) Det polisiära och rättsliga samarbetet förändras i grunden då det blir en del av EUs ordinarie lagstiftning. Och detta samarbete handlar om så viktiga frågor som arbetet mot den organiserade brottsligheten, migration och asyl och det civilrättsliga samarbetet. Frågor som den svenska EU-kommissionären nu har att ta tag i. Här finns det all anledning att önska Cecilia Malmström lycka till. Hon har nog ideér om vad som behöver ske och måtte hon nu också få medlemsstaternas stöd för nödvändiga insatser.

2)) Förutsättningarna för den politiska samordningen förbättras avsevärt med posterna som permanent ordförande i Europeiska Rådet och "utrikesministern", den Höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Van Rompy, respektive Ashton, får nu visa vad de går för. Måtte de inte gör oss besvikna.

3) Reglerna för röstningen i Ministerrådet förändras from 2014 till dubbel majoritet. Betydelsen av detta, majoriteten ska samtidigt omfatta en majoritet av medlemsländerna och av befolkningen, får framtiden utvisa. Hoppas inte något medlemsland känner sig tvungen att begära att de gamla reglerna ska användas, en rätt som de har till och med 2016.