Ordförandeskapet - välskött och framgångsrikt?

Nu är det bara timmar kvar innan Sveriges Ordförandeskap i EU upphör. Det finns en hel del att glädjas åt när det gäller arbetet som den svenska regeringen lagt ned. Ordförandeskapets hemsida sammanfattar arbetet så här. Kanske viktigast är att Lissabon-fördraget nu trätt i kraft och En ny kommission är utsedd men ska genomgå parlamentets utfrågningar innan den kan agera med kraft.

En klar motgång är dock klimatfrågornas hantering under Köpenhamnsmötet. Statsminister Fredrik Reinfeldt kommenterade detta bl.a. så här: "Låt oss tala klarspråk, jag hade önskat mig mer. Det här kommer inte lösa klimathotet. Men det är ett första steg, ett viktigt steg."

Vid årsskiftet tar Spanien vid som ordförandeland. Med spänning ska vi följa hur det arbetet fortskrider.

Nu tar jag några dagars paus i skrivandet. Gott Nytt År tillönskas alla läsare.

Grön konkurrenskraftig ekonomi - Europa 2020

EU-kommissionen har lanserat ett brett samråd med år 2020 som horisont. Europa behöver investera i nya näringar och utbilda människor för att möta de nya utmaningarna och samtidigt skydda de människor som drabbas av krisens verkningar.

Kommissionen föreslår att EU:s toppmöte slår fast de övergripande målen och att varje medlemsland utarbetar en nationell femårsplan, där målen läggs i enlighet med varje lands förutsättningar. Kommissionen kan sedan följa framstegen och rapportera till EU:s vårtoppmöte som traditionellt hålls mellan EU:s stats- och regeringschefer i mars varje år.

Samrådet "EU 2020" är öppet till den 15 januari. Det vore väl något för de svenska partierna att bjuda in allmänheten för att resonera kring? Ett ypperligt tillfälle för att också samtala om hur vi i vårt eget land bör handla för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle?

Östersjön blir pilotprojekt i EU:s havsmiljöarbete

Glädjande framgång för miljöminister Andreas Carlgren. Eller? Jovisst är EU-ländernas miljöministrar beslut ett mycket bra betyg till Carlgren´s målmedvetna havsmiljöarbete.


Fosfater ska förbjudas. Det behövs för att övergödningen ska stoppas. Nu ska EU-kommissionen ta fram ett förslag med sikte på utfasning och slutligligen ett förbud. Ingen tid att förlora. Man får hoppa att man jobbar målmedvetet, kraftfullt och snabbt.


Beslutet innebär också att EU ger sitt stöd till den aktionsplan för Östersjön som Helcom tagit fram.

Blir Köpenhamnsmötet en framgång, eller .....?

Köpenhamn har nu blickarna på sig under några dagar. Klimatmötet startar ju idag. Höga förväntningar finns på världens ledare. Det svenska EU-ordförandeskapet har spelat och fortsätter att spela en viktig roll när det gäller hur mötet hanterar klimatfrågan.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver idag på Brännpunkt, Svd, att "ett mirakel krävs i Köpenhamn". Det är en i raden av artiklar som inför mötet beskriver förhandlingsläget och det materiella innehållet i olika utspel som mycket pessimistiskt.

Är det fråga om förhandlingstaktik från tex. USA och Kina att tona ned förväntningarna för att sedan överraska? Eller för att just tona ned förväntningarna så att inte massbesvikelse framträder när väl resultatet från Köpenhamnsmötet redovisas? Om några dagar så vet vi resultatet.

Visst kan det finnas anledning av tona ned förväntningarna. USA och Kina har stort ansvar. Samtidigt som avsaknaden av konkreta och väsentliga åtaganden från deras sida inte för medföra att t.ex. EU och Sverige avstår från att göra sina åtaganden.

Istället för ett dåligt avtal kanske siktet ska vara inställt på att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt och en klar riktning? Och sedan får ett kommandre avtal, nästa år?, ta vid och lägga ut den konkreta kursen och ansvarsfördelningen bland världens länder? Det är kanske bättre det än ett avtal som liknande Kyoto-avtalet inte fått USA bland sina undertecknare?

Klimatfrågan behöver tydliga spelregler för att kunna hanteras. I artikeln i Svd ger Rockström/Wijkman åtta förslag till hur en "nystart för klimatarbetet". Bl.a. pekar de på risken av att tvågradersmålet är riskabelt och att forskningsanslagen inom energiområdet måste mångdubblas. Alla åtta tänkvärda förslag.

Euro-länderna attraktivare handelspartners

Riksdagens EU-nämnd fick igår en översikt för hur det gått för Sverige utanför euron- och det fullständiga EMU-samarbetet.

Man kan konstatera att förutsägelserna från såväl den stora EMU-utredningen som från ja- och nejsidan i folkomröstningskampanjen inte har besannats. En rad forskningsrapporter visar, tvärtemot tex. EMU-utredningen och nej-sidan, att euron lett till kraftigt ökad handel. Handeln inom euro-området har blivit 10-30 procent högre än för länderna utanför, enligt professor Harry Flam.

Och det politiska inflytandet, som ja-sidan hävdade att Sverige riskerade att förlora genom att stå utanför, har Sverige inte missat. "Samarbetsvilja" har lyckats kompensera, säger docent Daniel Naurin.

En säker (?) slutsats kan man nog dra av denna "utvärdering". Det går inte att fullt ut förutsäga vad som sker när olika internationella organisationer växer, utvecklas mm. Tex genom EMU-samarbetet och den gemensamma valutan. Skrämselpropaganda om framtiden ser inte ut att besannas. Får man skriva tack och lov? Måtte det leda till att kommande folkomröstningskampanjer, oavsett fråga, drar sina lärdomar av detta.

En annan slutsats jag gärna drar är att vi som land vunnit på om vi också anslutit oss fullt ut till EMU-samarbetet och infört euron som valuta. Ökad handel inom euro-handel är inte att förakta!

EU vässas - idag träder Lissabonfördraget i kraft

From idag ändras förutsättningarna för EU-samarbetet på flera sätt. Förändringar som jag hoppas ska leda till mer av demokratisk legitimitet. Och att EU blir mer effektivt.

Några viktiga demokratiska förbättringar:
1) EU-parlamentet blir medbeslutande i all lagstiftning. Jordbrukspolitiken och det polisiära och rättsliga samarbetet blir därmed en del av parlamentets lagstiftningsarbete. Här kanske man kan önska sig en mer långsiktigt hållbar jordbrukspolitik och mindre av subventioner? En kanske alltför optimistisk förhoppning. Kanske. "försöka duger" hoppas jag att stora delar av parlamentet ska känna som sin uppgift.

2) De nationella parlamenten får också lite mer att säga till om. Om ett förslag till ny lag anses strida mot närhetsprincipen (subsidaritetsprincipen!), så kan nationella parlament begära omprövning.

3) Inom EU-rättens område blir stadgan om de grundläggande rättigheterna bindande. Men inte visavi nationella lagar. Men den kommer inte att gälla i Polen, Irland, Tjeckien och Storbritannien som fått undantag.

4) Medborgarinitiativ införs genom att minst en miljon medborgare kan gå samman och uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag. En möjlighet som jag hoppas t.ex. många av de europeiska föreningsnätverken kan nyttja i sitt opinionsarbete. Och för att rekrytera fler medlemar i olika länder. Haken finns här: kommissionen är inte tvingad att lägga fram ett förslag.

Effektivare kan man också hoppas att EU-samarbetet blir:
1) Det polisiära och rättsliga samarbetet förändras i grunden då det blir en del av EUs ordinarie lagstiftning. Och detta samarbete handlar om så viktiga frågor som arbetet mot den organiserade brottsligheten, migration och asyl och det civilrättsliga samarbetet. Frågor som den svenska EU-kommissionären nu har att ta tag i. Här finns det all anledning att önska Cecilia Malmström lycka till. Hon har nog ideér om vad som behöver ske och måtte hon nu också få medlemsstaternas stöd för nödvändiga insatser.

2)) Förutsättningarna för den politiska samordningen förbättras avsevärt med posterna som permanent ordförande i Europeiska Rådet och "utrikesministern", den Höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Van Rompy, respektive Ashton, får nu visa vad de går för. Måtte de inte gör oss besvikna.

3) Reglerna för röstningen i Ministerrådet förändras from 2014 till dubbel majoritet. Betydelsen av detta, majoriteten ska samtidigt omfatta en majoritet av medlemsländerna och av befolkningen, får framtiden utvisa. Hoppas inte något medlemsland känner sig tvungen att begära att de gamla reglerna ska användas, en rätt som de har till och med 2016.

Duger EUs nya "ledning"?

Häromdagen blev det klart. EU:s första president blir den kristdemokratiska premiärministern i Belgien, Herman Van Rompuy, sedan 2008.

Omvittnat god nationell ledare men inte känd i de internationella kretsarna. Till denna utnämning ska också adderas den som blir EUs förste "utrikesminister", brittiska Catherine Ashton.

EUs nyvalda ledning verkar inte vara ett drivande par. Men som det formuleras dagens ledare i DN: "Måtte Herman Van Rompuy, liksom Catherine Ashton, överraska alla skeptiker och visa att de kan företräda Europa med beslutsamhet och moralisk auktoritet."

Kompetent svensk EU-kommissionär - Grattis Cecilia Malmström

Kompetensen och inte partitillhörigheten hoppas jag fällde utslaget när Cecilia Malmström blev utsedd till sveriges kommande EU-kommissionär.

Det glädjer mig mycket att hon blivit utsedd: kompetent, stort (europeiskt) nätverk, bred erfarenhet av europeiskt (sam)arbete, ung m.m. Ja hennes kvaliteter kan säker göras längre. För mig räcker det dock.

Kanske det i moderata partikretsar nu tänks i banor av "kompensation": en moderat bör nu efterträda Cecilia som Europaminister. Så kanske det kan tänkas i partikretsar. Men jag hoppas att statsministern håller sig för god att hantera frågan på detta sätt. Cecilia bör efteträdas av en folkpartist. Inte för att jag i skrivande stund har något förslag på person som jag kan se på den posten.

Den nya svenska europaministern får en bra mjukstart. Att "ta över" när ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap avslutats. Sedan är ju erfarenheterna sådana från svenska valrörelser att europasamarbetet inte står högt på dagordningen. Tyvärr. Så risken att hamna i hetluften i kommande valrörelse bör inte avskräcka kandidater från att acceptera en förfrågan om ministerposten.

Medborgarinitiativ - nu förverkligas Lissabonfördraget

Sentomsider kommer så Lissabonfördraget att träda i kraft. Då ges också en ny möjlighet för EU:s medborgare att påverka EU; rätten till medborgarinitiativ. Och hur det exakt ska gå till är inte klart så nu startar EU-kommissionen ett öppet samråd.

EU:s medborgarinitiativ gör det möjligt för en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har möjlighet att ta beslut.

Men frågetecknen är flera: Vad betyder är ett betydande antal? Vilken ålder ska gälla för att få delta i initiativet? Det är några av de frågor som kommissionen ställer i grönboken om EU:s medborgarinitiativ.

Grönboken är ett diskussionsunderlag för att stimulera medborgare och organisationer att tycka till. Till och med den sista januari 2010 pågår samrådet och man räknar med att systemet med medborgarinitiativ ska kunna träda ikraft under 2011.

Här finns det möjhligheter för svenska organisationer att i samarbete med sina likasinnade driva på i olika frågor. Och många svenska organistaioner är ju redan med i olika former av europeiska paraplyorganisationer, nätverk osv.

Visst kan det känna oerhört svårt att nå fram till målet om en miljon namn. Å andra sidan ger ju själv insamlingskampanjen rika möjligheter att bygga europeiska allianser, ordna lokala arrangemang, mediaintresset kanska ökar, organisationen bidrar till att öka kunskaperna i såväl sakfrågan som hur EU fungerar. Så visst är EU:s medborgarinitiativ en utmaning samtidigt som ett sätt att bidra till det europeiska samhällsbygget.

Sätt press på Eritrea - dra in EU-biståndet?

Idag publicerar ett antal svenska MEPar (Europaparlamentariker) en artikel i DN om situationen för Dawit Isaak och tusentals andra fångar som hålls fängslade utan rättegång i Eritrea.

Den svenska regeringen bör uppmana EU att ställa krav på Eritrea att respektera mänskliga rättigheter eller förlora biståndpengarna, cirka miljard svenska kronor.

Dawitt Isaak har suttit fängslad ett antal år utan rättegång. Tyvärr är han inte ensam.

Det svenska EU-ordförandeskapet får med rätta lovord för arbetet att leda EU. Och det finns möjligheter att göra än mer; för mänskliga rättigheter i som utanför EU. Ta intryck av vad debattörerna skriver och sätt press på EU:s medlemssländer: Mänskliga rättigheter måste respekteras också av Eritrea för att få bistånd framöver. Vilket land vill eller kan motsätta sig detta?

Vem vill du ha som svensk EU-kommissionär?

Svd har idag en artikel kring tänkbara svenskar som ny EU-kommissionär. En rad svenskar presenteras som tänkbara personer att axla kappan efter Margot Wallström

En av de som näms är Lena Ek, idag Centerpartiets ledamot av Europaparlamentet. Andra namn som omnämns är naturligtvis Cecilia Malmström, Gunilla Carlsson och Carl Bildt. Alla fyra mer eller mindre meriterade för uppdraget.

Kanske din röst avgör vem som nomineras? Jag vet inte men jag har i alla fall röstat. Och Cecilia Malmström har fått min röst. Mina motiv är de som jag tidigare framfört; bred erfarenhet av Europafrågorna, inte minst genom förtroendet som Europaminister i svenska regeringen och som tidigare ledamot av Europaparlamentet.

Lissabon-fördraget i hamn - början till mer?

Osäkerheten kring Lissabon-fördragets framtid har varit osäker, trots irländarnas ja i folkomröstningen. Tjeckiens president Vaclav Klaus undertecknade igår fördraget. Så nu kan EU bli än mer effektivt och ta sig an de politiska frågorna, inte procedurerna som det handlat om så mycket den senaste tiden. Klimatfrågan undantagen dock, tack o lov!

Så nu börjar nästa viktiga fas; att få fram namnen på alla de som ska besätta olika poster i EU:s ledning: EUs permanenta ordförande, nya utrikesminister. Viktigt. Tufft. Samtidigt som det kan visa prov på många goda egenskaper hos det nuvarande ordförandeskapet Sverige med statsministern i yttersta ledningen.

Dagens Nyheters huvudledare idag kommenterar bl.a. de ideér som förts fram av bl.a. Frankrikes president om att den kommande ordföranden bör komma från ett euro-land. Helt rätt konstaterar DN att det vore fel eftersom ordförande ska företräda hela EU, inte bara euro-gruppen. Ett av problemen i namn frågan hänger samman med att det inte finns en klar "kravspecifikation" på rollen som en ordförande.

Kanske är det bäst att ordförandetskapets ledare Reinfeldt börjar klara ut denna viktiga fråga innan namnen på allvar börjar diskuteras? Med tanke på hur statsministern hanterade Lissabon-fördraget och tjeckiska presidentens hantering av själva undertecknandet kanske man på denna punkt kan vara lugn, åtminstone tills annat kan utläsas.

DNs kommentar att det borde vara dags för en kvinna i EUs ledning är det också bara att instämma i. Tidigare har jag anslutit mig till gruppen av människor som gärna skulle se Mary Robinson, fd irländsk president, som EUs nya ordförande. Hon har också en egen grupp på facebook.

När det pusslet är klart är det dags för att klara ut vilka som ska bli kommissionärer. Och här är det kommissionens ordförande Barosso som har ansvaret för att få ihop en kompetent ny kommission.

Svensk huvudkandidat till att efterträda Margot Wallström, borde naturligtvis bli Cecilia Malmström. Väl meriterad efter att ha varit ledamot av Europaparlamentet, nu Europaminister i den svenska regeringen och tillhör EUs partipolitiska mittengrupp

EU; slår emot den ideella sektorn?

Kommer EU-medlemsskapet att bli en snara som kväver det svenska föreningslivet?

Den ideella sektorn kämpar med medlemsrekrytering, ledarbrist (åtminstone i flera föreningar), konkurrens om människors tid, möjligheterna att utveckla kommunikationerna med allmänheten i synnerhet och medlemskåren i synnerhet. Ja listan kan göras längre.

Och nu tycks också "skattekramarna" koppla greppet kring den idella sektorn. I en stort uppslagen artikel, med tillhörande krönika, redovisar Svd idag några av strupgreppen. T.ex inkomstskatt på bl.a. lotterier, insamlingar och försäljningar. Och som sägs motiveras av EU-medlemsskapet.

Nu gäller det att ånga på, skärskåda argumenten och brotta ned EU-kraven som kan släcka ned den svenska ideella sektorn. Och då behövs samarbete över parti- och verksamhetsgränser. Här hemma i Sverige som med vännerna i de europeiska nätverken.

EU och jämställdheten

Jämställdhetsfrågorna är ju starkt kopplade till i princip allt. Därför är det roligt att också få läsa dagens Brännpunktsartikel i Svd. Författade av tre svenska statsråd med centrala uppgifter i bl.a. jämställdhetspolitiken: Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister, Cecilia Malmström, Europaminister och Anders Borg, finansminister.

De tre har en stark argumentering för att jämställdhetsfrågorna ska bli än mer tydliga i EU:s politik, tex. när det gäller sysselsättnings-, skatter och transferingsfrågor. Det handlar också om att påverka attityder, ta bort hinder och att ta vara på goda föredömen/bilder.

I kommunerna har vi ett stort ansvar för att ta vår del av en europeisk politik för jämställdhet. Det handlar om att bygga en skola som skapar starka tjejer och killar, påverkar attityder i jämställdhetsriktning och inte minst ger förutsättningar för verkligt fria studie- och framtida yrkesval, dvs utan hänsyn till kön så väljer man fritt det man vill studera och/eller arbeta med.

Att fortsätta bygga ut förskolan för att ge småbarnsföräldrar möjlighet till både förvärvsarbete och ett aktivt föräldraskap är en annan viktig kommunal jämställdhetsfråga. Förskolan är viktig för barnens utvecklig, javisst. Men också en förutsättning för en arbetslivspolitik som möjliggör för båda föräldrarna att arbeta. Att ha en egen inkomst och som minskar beroendet av partnern för sin egen försörjning.

För att inte påminna om ansvaret att som en mycket stor arbetsgivare gå före och visa vägen. Systematiskt arbete behövs. Orkar lokalpolitiken med det? Här tror jag vi också framöver behöver starka intressegrupper som driver på och ställer krav. Och oss lokalpolitiker mot väggen. Så kanske också en väg skapas att hålla samman det som händer lokalt med det som händer i EU, i världen?

Mary Robinson till EU-ledningen

Nu närmar sig tiden då topposterna inom EU nu ska fördelas. Sverige har som ordförandeland naturligtvis en nyckelroll.


Och visst är det dags för en kvinna i ledningen. Några namns flitigare än andra. Själv har jag en favorit, Mary Robinson. Hon har också en egen fanclub på Facebook. Jag är en av medlemarna.


I Svd, uttalar sig Margot Wallström att "hon är inte en realistisk kandidat". Måtte hon få fel.


Som Sveriges kommissionär börjar det mesta tala för Cecilia Malmström. Liberal, erfarenhet av Europaparlamentet, duktig och mycket engagerad. Jag hoppas det kan bli stor uppslutning kring hennes namn. Det behöver EU såväl som Sverige.

Språk - en fråga om demokrati?

Här i Europarådets kommunalkongress kan man tala engelska, franska och tyska. Ja också italienska, spanska, turkiska och ryska. Och ha tolkning (och översättning av dokument) till alla dessa språk. Kanske det hänger ihop med att det är ländernas regeringar som tid till annan bestämmer hur mycket detta samarbete får kosta. Nästan utan öppenhet och möjlighet för offentlig diskussion.

Inom EU-samarbetet är det medlemsländernas officiella språk som alla utgör arbetsspråk, i princip. Visserligen kommer tex. dokumenten på svenska mycket senare än de engelska, tyska och franska versionerna. Hänger detta samman med att EU-samarbetet finansieras på de sätt som slagits fast i fördragen och som reglerar själva samarbetet?

Så här sitter jag med min skolengelska som succesivt blivit bättre med åren. Och när jag ska prata, som igår om regionerna, medborgarna och civilsamhället så blir det engelska. Budskapen går fram men ..... tänk om jag fått prata på svenska, nyanserna blivit flera och kanske också själva framförandet skulle kännas säkrare? Mer av spontana inlägg kan jag säkert också göra om jag fick prata svenska, fånga tillfällena i luften. Jag har ändå ett ett mycket bra stöd, politiskt som språkligt, av kollegorna i den svenska delegationen.

Så om det internationella samarbetet skall kunna ta stora steg kanske vi måste nog öppna upp för fler språk. Låta EU-samarbetet bilda skola också för tex. Europarådets kommunalkongress. Men naturligtvis också i Europa-samarbetet som sker mellan olika folkrörelser och föreningar. För i det samarbetet, såvitt jag vet, är det i bästa fall engelska, franska och tyska som gäller som arbetsspråk. Ibland bara de två förstnämnda.

Är språk en demokratifråga? Ja handlar det inte ytterst om rätten att kunna uttrycka sig och att också kunna förstå andra? Och att bli förstådd av andra. Att kunna kommunicera med andra fast man har olika språk? Kunskaper och färdigheter i olika språk är naturligtvis mycket viktigt. EU-målet om att alla om några decennier ska kunna tala sitt modersmål plus två ytterligare språk är för helt riktigt.

NGO´s betyder mycket också för regionerna i Europa

Nu sammanträder den regionala kammaren i Europarådets kommunalkongress.

Två frågor står på dagordningen: En rapport om regionernas lagstiftningsmakt, en andra rapport om tungt skuldsatta hushåll och regionernas ansvar.

I ett inlägg med anledning av regionernas lagstiftningsmakt tog jag upp ett annat perspektiv: medborgarnas och föreningslivets,civilsamhällets, betydelse i att utveckla välfärden. Regioner med eller utan lagstiftningsmakt, har alla anledning att utveckla relationerna med medborgarnas egna organisationer, civilsamhället. Formerna kan variera från dialog till avtalade partnerskap.

Mina avslutningsord var: Välfärden är större än staten, regionerna och kommunerna. I goda och nära relationer med civilsamhället kan välfärdssamhället utvecklas på medborgarnas egna villkor. En utmaning vi inte bör avstå ifrån att hantera.

På plats i Strasbourg - Europarådets kommunalkongress har höstmöte

Upp tidigt i ottan, taxi till Arlanda, snabbfrukost och sedan flyg till Frankfurt. Väntan. Och sén buss i 2,5 timme till Strasbourg. Mer bekvämt sätt att ta sig mellan de europeiska städerna finns. Tro mig! Men resan har ett viktigt mål: Europarådets kommunalkongress´ höstmöte.

Efter att ha klarat av ett snabbt besök på hotellet, dusch och klädbyte, nu på plats i sessionssalen. Salen är fylld till mer än hälften. Flera för mig numera kända ansikten.

För några minuter sedan antog kongressen i bred enighet en deklaration med anledning av Europarådets 60-årsjubileum. Just nu talar Anders Knape, SKLs ordförande. Han inleder en diskussion om European Local Democracy Week.

Sätt press på presidenterna!

Irland röstade ja till Lissabon (2)-fördraget. Och (S) och Piratpartiet i Sverige får varsin ytterligare ledamot av Europaparlamentet.

Nu återstår att presidenterna i Polen och Tjeckien ska skriva under fördraget för att det ska kunna börja gälla. Båda ländernas nationella parlament har ju sedan länge röstat för fördraget.

Frige Dawit Isaak - EU kan mer

I 2932 dagar har nu Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea. Namninsamlingen är avslutad. Resultatet, 209 963 underskrifter, har överlämnats till elva ambassader runt om i världen.

Vi kan alla fortsätta att ge vårt stöd, i vänkretsen, bland arbetskamraterna osv och uppmana dem att skicka mejl eller på annat sätt visa sitt stöd för Dawit Isaak. Opinionsarbetet för Dawit Isak kan följas på stödkomitténs hemsida.

EU kan också intensifiera sina insatser. Jag utgår ifrån att det hela tiden någon form av diplomatiska kontakter i syfte att få Dawit frigiven. Men det behövs också publika manifestationer av EU. Det svenska ordförandeskapet har naturligtvis ett särskilt ansvar, eller hur?

Irland sa ja - vad gör Tjeckiens president?

67% av de irländska väljarna sa ja till det "reviderade" Lissabon-fördraget. Jämfört med förra folkomröstningen är det en rejäl svängning i väljaropinionen. Förra gången irländarna folkomröstade valde drygt 53% av väljarna nej-sedeln.

En rejäl seger alltså. Helt klart påverkade den finansiella krisen och behovet av ordning och reda i ekonomin hur irländarna röstade. EU har ju stått för en stor del av det investeringskapital som gjort det irländska språnget möjligt.
.
Nu vänder vi blickarna emot Tjeckien och hur den tjeckiska presidenten väljer att agera. Parlamentet har sagt ja. Men presidentens underskrift saknas för att det ska vara helt färdigt med uppslutningen kring Lissabon-fördraget. Hur starkta är parlamentets ställningstagande? Vad innebär det irländska ja-et för den tjeckiske presidenten? Väntan kan bli lång.

Innan alla länder ställt sig bakom föredraget är det inte möjligt för det svenska ordförandeskapet att officiellt ta sig an frågan om den kommande kommissionens utseende. Sonderande saamtal är naturligtvis möjliga, men ger de tillräcklig vägledning? Är svaren på frågorna skarpa och står sig i offentlighetens ljus?

LO deltar i kampanjen 2 grader.

Nu har också LO engagerat sig i kampanjen 2grader. Gör du det också! 67 dagar återstår så vi hinner och orkar göra en hel del.

Så här formuleras uppdraget på kampanjens egna hemsida: Den samlade internationella forskningen har visat att temperaturen inte får öka mer än 2 grader för att klimatpåverkan på jorden inte ska bli farlig eller oacceptabel. Nu väntar världen på politiska beslut som kan hejda klimatförändringarna. I december samlas världens ledare i Köpenhamn för att förhandla om en ny internationell klimatöverenskommelse.
Namnlistan kommer att överlämnas till representanter för USA:s och Kinas regeringar.

Imorgon lördag kommer jag att i Haninge Centrum dela ut kampanjfoldern. Jag ska också ha datorn uppkopplad så att intresserade kan skriva på direkt.

Riksdagen driver på - 44 yttranden i olika sakfrågor

44 yttranden i olika sakfrågor har Sveriges Riksdag skickat till EU-kommissionen. Sammanlagt har de 27 EU-ländernas parlament lämnat 525 yttranden om kommissionens förslag. Jämfört med andra länders parlament har riksdagen varit mycket mer aktiv. Barroso-inititiativet kallas detta (efter kommissionens ordförande) och nu finnits i några år.

Riksdagen och de övriga EU-ländernas parlament får sedan 2006 förslagen från EU-kommissionen samtidigt som de skickas till ministerrådet och Europaparlamentet. Det gäller både förberedande dokument och lagstiftningsförslag. Synpunkterna som parlamenten har skickas direket till kommissionen.

Sedan 2007 och fram till september 2009 har Sveriges riksdag skickat in 44 yttranden till kommissionen.

Det är mycket bra att riksdagen blivit mer aktiv. Kanske det också är dags för partierna, och inte minst landets kommuner, landsting och regioner att bli mer aktiva? Skriva till EU-kommissionen och ge förslag, kritisera förslag eller "bara" berätta om hur krångliga EU-regler kan försvåra välfärd, lokal utveckling eller självstyret?

Lissabonfördraget avgörs i övermorgon?

I övermorgon går irländarna åter till valurnorna. De ska folkomrösta om ja eller nej till Lissabon-fördraget. Ett för irländarnas del delvis förändrat fördrag till sitt politiska innehåll: varje land ska få behålla en kommissionär, landets abortlagar, militära neutralitet och skattelagar ska inte påverkas. Det var avgörande frågor enligt opinionsundersökningar som gjorde att irländarna röstade nej i förra omröstningen.

Förutom ändrat innehåll i fördraget så ser också har också kampanjorganisationerna fått nya "medlemmar". Det handlar om att man bytt sida. Bondeorganisationen IFA, som i elfte timmen gick från nej till ja i förra kampanjen står nu stadigt på JA-sidan. Det gör att många bönder känner sig stärkta i att ett Ja är bättre än motsatsen. Studier visar att nu är det nästan 80% av landets bönder är för det nya fördraget. I förra folkomröstningen valde många bönder att rösta nej.

19% av väljarna är osäkra, 33% ska rösta nej och 48 % ska rösta ja. Under de senaste dagarna har nej-sidan vunnit allt fler anhängare jämfört med Ja-sidan. Orkar man ända fram och återigen vinna? Vilka insatser väljar JA-sidan de återstående timmarna för att säkra opinionen för ett Ja?

Fredagen kommer, oavsett utgången, att gå till historien. För egen del hoppas jag innerligt att irländarna denna gång röstar ja. Blir valutgången motsatsen är EU fortsatt inne i en djup kris.

Istället för att kraftfullt kunna ta sig an klimatfrågorna, fortsätta hantera den finansiella krisens efterverkningar och revidering av strategin för hållbar tillväxt och jobb, Lissabon-strategin. Vore inte det ett nederlag för behovet av samarbete i Europa?

Skriv på för 2 grader!

Nu gäller det att öka opinionstrycket inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december. Länder som USA och Kina måste verkligen få känna att det finns ett stort tryck på även dem att ta klimatförändringen på allvar.

Miljöminister Andreas Carlgren (C) uppmanar dig att delta i namninsamlingen. Namninsamlingskampanjen 2 grader pågår under de kommande 70 dagarna. Rädda barnen, LRF, Vasakronan, Sveriges Åkeriföretag, Global Forum, , Röda Korset, Svenska FN-förbundet, Naturliga staget och NBV är några svenska organisationer som ställt sig bakom kampanjen som initierats av Centerpartiet.

Resultatet kan bli stort, om var och en gör lite. Och man kan ju också göra mycket! Jag har skrivit på. Och beställt kampanjmaterial. Gör du det också!

Snart avgörande för Lissabon-fördraget

Det är inte många dagar kvar till Irlands folkomröstning om Lissabon-fördraget. Närmare bestämt en vecka. Nästa fredag den 2 oktober går irländarna till valurnorna.

Och det ser ut att bli en mycket jämn kamp om rösterna. Förra gången var det den 12 juni 2008. 53 procent röstade nej och 47 procent röstade ja. Av 53 procent av de röstberättigade som deltog.

Har EU gjort något för att förbättra möjligheterna så att irländarna att röstar ja denna gång? Som vanligt har det handlat om kompromisser: Vid EU-toppmötena i december 2008 och juni 2009 enades EU-ländernas ledare om att alla medlemsländer också i fortsättningen ska ha var sin kommissionär. Dessutom har Irland fått garantier för att Lissabonfördraget inte ska påverka Irlands försvarspolitik, skattepolitik eller rätten till liv, utbildning och familj. Frågor som dominerade valkampen

Jag hoppas naturligtvis blir ett positivt resultat. Det behöver hela EU, och inte minst medborgarna i medlemsländerna. EU behöver bl.a. bli mer öppet och effektivt.

För Sverige är det ytterligare en lite, men väl så viktig fördel, om Lissabon-fördraget kan realiseras. Då får vi som land två ytterligare ledamöter i Europaparlamentet, totalt 20 av de totalt 751 platserna i parlamentet. Idag har Sverige 18 av 736 platser.

Läs den upplysande boken - Ulf Dinkelspiels "Den motvillige europén"

Häromdagen dristade jag mig till att kritisera en del, ja faktiskt bara en mening, i Ulf Dinkelspiels bok "Den motvillige europén - Sveriges väg till Europa". Jag kunde inte låta bli med anledning av recensionen i Svd som var bra. Sånär som på "källgranskningen" av denna mening om "smalare men vassare" och det sedermera budskapet från (M). Det var ju ingen källgranskning! En jämförelse med de svenska partierna valbudskap 2005 hade ju visat vem som som hade budskapet: Centerpartiet. Ingen annan, nog om detta.
Så jag känner ett stort behov av att förmedla mitt budskap på ett mer positivt sätt. För det finns det all anledning.

Författarens beskrivning och bekännelser är viktiga. Varför blev det som det blev? Och hur blev det som det blev? Få kan återge det som hände, och inte minst varför, såsom Ulf Dinkelspiel gör i sin bok och med sin bakgrund med 10-tals år i regeringskansliet. Sett ur ett historiskt perspektiv? I kombinationen med ett genuint engagemang för europeiskt samarbete och som lojal kanslihustjänsteman?

Ursäkta dröjsmålet, ja den omvända ordningen. Boken är lärande och värd att köpa för att läsa och att ha i den egna bokhyllan.

Boken är en mycket värdefull källa för oss alla som vill förstå den mödosamma väg som fört Sverige som land in som en fullvärdig medlem i Europeiska Unionen. Förhoppningsvis kanske också boken kan ge EU-motståndarna, beklädda som kritiker eller som just motståndare, värdefulla insikter om hur internationella förhandlingar går till går? Det behövs inte minst emot bakgrunden av att dessa "kritiker" sagt att internationella överenskommelser är bättre är vad som åstadskoms i dessa alla förhandlingar? Sverige kan ju inte diktera villkoren eller ska EU ansluta sig till Sverige? Vi som bejakar Eu-medlemskapet, är vi för naiva?

Författaren, en tjänsteman i regeringskansliet, och som sedan den minister gav oss möjligheten att bli en medlem i EU, är "den ende som har medverkat i alla de tre förhandlingar som ytterst ledde fram till Sveriges medlemskap i EU" för att citera bokomslaget. Vem kan prestera motsvarigheten? Eller åtminstone delar "av historien"?

En välskriven bok. En initierad författares egen bild av hur det gick till. Vi läsare är att gratulera. Måtte Ulf Dinkelspiel få resa än mer än hittillls och berätta, samtala om förväntningar, drömmar, illisioner ? Brustna illusioner? Uteblivit stöd? Om hur det går till? En gigantisk folkbildningsuppgift. Finns det studieförbund som vill agera värdar för sådana samtal? Ja andra aktörer i upplysningens tjänst?

Formalia, svenska utgångspunkter i alla förhandlingsturer och hur de fullföljdes/reviderades, relationer till våra närmaste grannar, och inte minst konvulsionerna, "diskussionerna" inom dåvarande regeringspartiet (S) beskrivs ganska öppet såvitt författaren sägs ha inblick. Förståelse för arbetet med att nå internationella överenskommelser? Hänsyn till andra parters vitala intressen, i praktiken bl.a. de "parallellförhandlande" länderna Finland och Österrike om just medlemskraven.

Och inte minst den dåvarande statsministerns, Olof Palme´s, personliga engagemang i det europeiska samarbetet, ger oss läsare inblick att det inte är så lätt att vara landets främste företrädare. Att hantera ett land kanske är lättare än en intern partiopinion, trots att man är starkt personligt (på politiska grunder) engagerad? Och hur blir det när historiska ställningstaganden nyttjas utan "tidsperspektiv" och framåtblickar, såväl internt inom ett parti som i den nationellan politiska debatten?

Globaliseringen av ekonomi och därmed politik är ett faktum. Eller kanske någon är emot den beskrivningen? Och hur ska ett land som Sverige hantera detta? Söka samarbete med likasinnade eller tro på sin egen kraft?

Sverige är medlem i EU. Så ska vi förbli. Men hur vill vi i Sverige att EU ska utvecklas? Ulf Dinkelspiels bok är ett välkommet bidrag i det samtalet.

Sverige är en del av världen och EU. Eller är det tvärtom? Jag håller på att Sverige är en del av världen. Vad tycker du? För egen del var och är bokens berättelse en klar fingervisning. Bestäm dig för vad du vill, analysera "motparten" och var konstruktiv. Det tjänar du som förhandlare på, för det är det som förväntas av dig som företrädare för landet.

Verklighet av deltagandedemokratin - tema för EU-konferens

"Att göra verklighet av deltagandedemokratin: det svenska civilsamhällets ståndpunkt". Det var temat för en konferens i Stockholm som ESK´s grupp 3 genomförde i samarbete med ett antal svenska organisationer.

Staffan Nilsson, ordförande i grupp 3, kunde hälsa 70-talet deltagare välkomna. Såväl ledamöter i kommittén som företrädare för olika svenska föreningar.

Tre mycket intressant teman avhandlades: den strukturerade civila dialogen, det mänskliga företagandet - om social ekonomi samt livslångt lärande för att främja ett aktivt medborgarskap.
Intressanta inledningar från såväl de svenska företrädarna som representanter för Ekonomiska och Sociala kommittén.

Av såväl inledningar som kommentarer från deltagarna framgick att det finns mycket att lära genom erfarenhetsutbyte. Och ett öppet sinne att ta del av det som sägs och görs.

Smalar men vassare EU

Lennart Berntson recenserar i dagens Svenska Dagbladet "Den motvillige europén. Sveriges väg till Europa" av Ulf Dinkelspiel. En bra recension i flera stycken. Och inte bara bra recension. Det är ju en mycket bra bok. Som tål att läsas av var och en som är intresserad av hur det gick till när Sverige blev medlem i EU.

Och inte bara det. Boken är ju skriven av en svensk tjänsteman och sedermera minister som följ Sveriges väg till EU, genom EFTA och handelsavtalet som föregick själva medlemsskapet. För mig var det mycket spännande att från "en på insidan" få följa decenniers förhandlingar. Och inte minst de nationella övervägandena, uttalade som outtalade.

Smolket i bägaren är väl endast (?) när författaren Dinkelspiel i sitt avslutande kapitel bl.a. skriver:"Ett smalare men vassare EU (min kursivering"), är en linje som tilltalar mig och som inte blir sämre av att det har blivit en del av Moderaternas europapolitik." En slogan som Centerpartiet hade inför valet till Europaparlamentet 2004. Men som sedan försvann, eller åtminstone inte torgfördes målmedvetet under tiden fram till årets val. Istället blev budskapet nästan alla partiers. Och Centerpartiet valde att inte upprepa det som huvudbudskap i årets valrörelse. Så ur det perspektivet är det kanske förståeligt att Dinkelspiel inte nämner detta i sin bok.

Presstödet - än en gång

Ytterligare tre månaders frist för att ge sitt svar till EU-kommissionen om presstödet har regeringen begärt. Den informationen fick riksdagens konstitutionsutskott häromdagen.

Hur ska det tolkas? Som om regeringen inte haft riktigt "på fötterna" när man tidigare hävdat sina ståndpunkter? Att man vill få mer tid för att samla de goda krafterna kring mångfald i pressen och finna en gemensam uppfattning? Trots att frågan varit aktuell under ett antal år, har Sverige inte hunnit med de nödvändiga underhandskontakterna med kommissionen?

Det var i juni månad som EU-kommissionen beslutade att presstödet måste minskas till storstadstidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Kanske är det "bara sommaren" som gjort att regeringen begärt få svarstiden förlängd.

Svettigt för Reinfeldt och EU-ordförandeskapet?

Igår var EU:s ledare för möte i Bryssel. Dagordningen upptog frågor som bonus för giriga direktörer och klimatfrågan inför G210-mötet i Pittsburgh nästa vecka.

Sveriges ordförandeskap ställs naturligtvis på prov när nu tiden för avgörande beslut ska fattas. USA måste gå snabbare fram i klimatfrågan och EU måste utlova ett kraftfullt stöd till världens fattigaste länder i deras klimatarbete.

Det var första toppmötet under det svenska ordförandeskapet. Av medias rapportering idag, t.ex. Dagens Nyheter, framgår att det är inte lätt att komma överens. Men det måste EU göra, visa handlingskraft och förmåga att också visa vägen för t.ex. USA att ta sitt ansvar för klimatfrågorna. Ett sätt att få press på USA är naturligtvis att gå före och visa vägen. T.ex. ska EU pröva vägen med tak för bonusar.

– Vi säger nog är nog, vi behöver komma ifrån bonuskulturen. Banker som överlever med skattemedel ska inte kunna dra fördel av det i framtiden. Vi kan inte acceptera att bankerna gör privata vinster men förluster som betalas med skattemedel, säger Fredrik Reinfeldt. Så sant så sant. Självfallet är det viktigt att EU kan samlas till beslut i frågan. Det är nödvändigt för EU:s trovärdighet.

Jag kan bara önska lycka till i det fortsatta arbetet. Lika riktigt som viktigt att EU samlar sig kring bra beslut. I både klimat- som i bonusfrågan.

Omvald kommissionsordförande - ingen motkandidat

José Manuel Barroso kommer att vara EU-kommissionens ordförande i fem år till. En majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet gav honom sitt stöd vid omröstningen.

Det har ju varit en hel del kritik mot hans sätt att leda kommissionen under gångna år. Liksom att han inte varit tillräckligt engagerad i viktiga framtidsfrågor, som t.ex. klimatpolitiken.

Men han har haft en nästan total uppbackning från "sin" partigrupp, konservativa och kristdemokrater. De flesta i liberala gruppen har också ställt sig på hans sida. Men vänstern har varit starkt kritisk. Och det viss rätta. Han är ju ingen färgstark och drivande opinionsbildare.

De flesta inom parlamentets "vänsterpartier" röstade också emot Barroso. Som en protest eftersom de inte hade någon "egen" kandidat. Men ska parlamentets avgörande makt över tillsättningen av kommissionens ordförande finnas kvar, måste det kanske bli mer konstruktivt: Gillar man inte medlemsländernas förslag till ny ordförande är det rimligt att man skaffar en egen kandidat. Nu blir det bara demonstrationspolitik när "vänster" röstar emot trots att man inte har någon egen kandidat.

Nästa gång parlamentets vilja till ansvar prövas blir när kandidaterna till alla kommissionärsposter ska utfrågas. Det ska bli intressant. Nästan lika intressant (?) som vem som föreslås av den svenska regeringen som "svensk" kommissionär. Jag håller fortfarande på Carl Bild. Men han kanske passar bättre som utrikes talesperson för EU? Och då får ju inte Sverige någon kommissionär så länge Nice-fördraget gäller.

Island överlämnade idag medlemsansökan

I förmiddags överlämnade den isländska utrikesministern Össur Skarphéðinsson landets ansökan om EU-medlemskap under en ceremoni i Stockholm. Överlämningen gjordes under en ceremoni på Utrikesdepartementet i Stockholm. Ansökan överlämnades formellt till ordförandelandet Sverige och utrikesminister Carl Bildt.

Det krävs ett enhälligt godkännande i ministerrådet för att Island ska bli ett kandidatland och först då kan förhandlingar inledas mellan Island och EU om medlemskapet. Ordförandelandet, dvs. Sverige, kan då ge i uppdrag åt kommissionen att inleda förhandlingar med kandidatlandet. EUs alla medlemsländer och Europaparlamentet ska sedan godkänna medlemskapsavtalet. Förutom kandidatlandet självt naturligtvis.

Och när det Island så är det isländska folket genom en folkomröstning ska avgöra frågan om avtalet ska godkännas. I korthet: det är en bra bit att gå för Island att bli medlem.

Jag hoppas att Sverige snabbt får ministerrådets OK för att ge EU-kommissionen uppdraget att påbörja förhandlingarna. Och med tanke på Islands EES-avtal och anslutning till Schengen så bör det inte ta alltför lång tid för att ett positivt resultat av förhandlingarna kan presenteras.

Än så länge har inte åtminstone jag hört några officiella kommenterar från Norges regering om den isländska medlemsansökan. Den kanske bidar sin tid?

EU växa med Island?

Alltinget, det isländska parlamentet beslöt igår att Island ska skicka in en ansökan om medlemsskap i EU. Om allt går vägen så kan det bli så att fyra av fem nordiska länder är EU-medlemmar om några år. Endast Norge står utanför EU, men väl inom ramen för EES-avtalet.

Det var med knapp marginal som beslutet fattades. Självständighetspartiet, som styrt och ställt i isländsk politik i decennier, röstade emot. Socialdemokraterna, under ledning av statsministern Jóhanna Sigurdardottir, röstade för. (S) i Island har länge förespråkat medlemsskap.

Socialdemokraternas förslag byggde på att islänningarna ska få folkomrösta om resultatet av medlemsförhandlingarna. Självständighetspartiet hade ett förslag om två folkomröstningar, dels om medlemsförhandlingar ska inledas, och vid ett "Ja" i den omröstningen, dels en omröstning om resultatet av förhandlingarna.

De isländska ambitionerna, och mottagandet från EU-företrädarna av torsdagens beslut, gör att det blir under det svenska ordförandeskapet som medlemsförhandlingarna inleds. Och med de svenska erfarenheterna från det mångåriga nordiska samarbetet, så bådar det gott för konstruktiva och snabba (?) förhandlingar. Till detta ska läggas att det är den finländske utvidgningskommissionären Olli Rehn som i EU-kommissionen ansvarar för "medlemstillväxten" i unionen.

Förhandlingarna bör kunna gå snabbt. Landet har ju godkänt Schengenavtalet och är medlem i EES. Men grus i förhandlingsmaskineriet kan naturligtvis slängas in från länder som t.ex. Storbritannien och Holland som har stora företag, medborgare som haft pengar i den kraschade isländska banken. Spekulationerna är redan igång att de länderna kommer att kräv att Island ska betala tillbaka sin skuld innan de accepteras som medlemmar.

När det står klart att Island blir medlem så är det också högst troligt att Norge, oavsett regering (?), också satsar på en ny förhandlingsomgång av medlemsskap. Fyra av fem nordiska länder som medlemmar är bara det ett skäl för Norge att redan börja "tänka om".

För övrigt är det mycket bra att Stockholms Vatten erbjuder alla "EU-delegater" kranvatten under deras vistelse i Stockholm.

C-varning för "Stockholms-programmet"

Flera Centerpartister, däribland EU-parlamentarikern Lena Ek och Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Linander varnar för konsekvenserna av det så kallade Stockholmsprogrammet.

Mattias Östmar har skrivit om detta på Centerpartiets hemsida.

Läs och begrunda. Välgrundade varningar såsom jag förstår det.

Ha en skön, go och glá sommar!

Kunskapstest - bra metod pröva våra parlamentariker

Tusentals partiaktiva var engagerade inför valet till Europaparlamentet. Hundratals personer var aktiva kandidater och sökte väljarnas stöd för sin kandidatur. 18 personer fick varsitt mandat i Europarlamentet. Kommer Lissabon-fördraget att träda ikraft så blir det ytterligare två svenskar som får träda in i parlamentet.

Svenska Dagbladet publicerar idag en test av de svenska Europaparlamentarikernas kunskaper. Alla får godkänt även om det är mycket stor skillnad mellan de "bäst kunniga" och de som visar sig ha minst kunskaper, dvs i denna krets av 18. Som bäst kunde man få 17 poäng och flera fick 16. Sju av de 17 som gått att nå för tidningen har under 15 poäng. Några "nybörjare"men ändå. Minst kunskaper visade sig de två "nybörjarna" Olle Ludvigsson (S), nio, och Alf Svensson (KD), tolv, ha.

Själv fick jag 9 poäng, samma som Olle L. Ger inte mig godkänt och därmed inte heller Olle L, även om det är något mer än hälften av möjliga poäng. Borde ligga på minst 15 poäng. Ska läsa på under sommarledigheten!

Är det viktigt med rejäla kunskaper hos de folkvalda? Självklart. Samtidigt så har parlamentariker, i EU som i riksdagen eller t.ex. i kommunen, ett mycket stort ansvarsområde. Alla kan inte allt. Men man bör vara bra duktig inom sitt/sina områden, dvs i de utskott man arbetar i. Om man inte är det så riskeras att det blir tjänstemän, professionella eller politiskt sakkunniga, som i praktiken bestämmer. De kan och ska vara goda rådgivare men det slutliga avgörandet ska ligga hos den folkvalda. För att kunna göra rätt bedömningar behövs inte bara idémässig kompass. Det behövs också sakkunskaper.

I övrigt tycker jag det räcker med allmänt goda kunskaper om ramverk för arbetet. Och frågorna i Svd var av denna allmänna karaktär så fler borde haft näranog alla rätt.

30 års jubilerande direktvalt Europa-parlament

Idag är det 30-årsjubileum av det direktvalda Europaparlamentet. Det uppmärksammas naturligtvis av parlamentet idag.

De närmaste månaderna har Europaparlamentet en hel del viktiga frågor att hantera, tex förhandlingarna om nytt internationellt klimatavtal, långsiktiga framtidsperspektiv för en hållbar transportpolitik, patientrörlighet och frågorna kring sjukvård utan gränser, tydligare märkning av mat och tillgång till EU-institutionernas handlingar för att nämna några.

Allt eftersom EU fått nya fördrag som har Europaparlamentet fått vidgade uppgifter. Och större makt att påverka. Helt riktigt tycker jag eftersom parlamentet är den enda direktvalda EU-institutionen. EUs legitimitet hänger samman med hur parlamentet utvecklar sitt arbete och blir mer synliga, inte minst i den nationella politiken. Europaparlamentarikerna bör delta mer i den svenska debatten i olika frågor. Precis som jag vid flera andra tillfällen på bloggen önskat att svenska riksdagsledamöter bör vara mer engagerade i Europa-debatten.

Samtalet om det framtida EUropa behöver flera deltagare. Det tjänar inte minst de folkvalda på. Och de politiska partierna får flera företrädare, inte bara partiledare eller statsråd.

Spännande och oerhört viktig folkomröstning 2 oktober

Nu är det klart när irländarna ska folkomrösta ånyo om Lissabonfördraget. Den 2 oktober har fastställs av den irländska regeringen som tidpunkt för omröstningen.

I folkomröstningen 2008 (juni) avvisade irländarna med 53% nej-röster fördraget. En omröstning som föregicks av en mycket överdriven debatt och i flera stycken som handlade om icke-relevanta frågeställningar.

Irland har nu fått garantier för att Lissabonfördraget inte ska påverka Irlands politik i frågor om försvar, skatter, utbildning, familj och rätten till liv. På så sätt finns det grund att genomföra en den andra folkomröstning om fördraget den 2 oktober 2009.

EU har många viktiga uppgifter att hantera framöver; t.ex. klimat- och miljöfrågorna, den gränsöverskridande brottsligheten, behovet av gemensamt agerande i olika internationella konflikter som t.ex. i Kina och Iran. För att EU ska kunna göra gemensamma, konstruktiva och rejäla insatser krävs ett effektivare EU. T.ex. med möjlighet till majoritetsbeslut i fler frågor än nu gällande fördrag. Lissabonfördraget skapar förutsättningar för ett effektivare EU.

Om Lissabonfördraget ska börja gälla krävs det att alla 27 EU-länder godkänner det. Så nu gäller det att konstruktiva opinionsbildande insatser sker på Irland. Allt för att blockera och bemöta eventuella nidbilder, icke-relevanta argument osv. och som framfördes i den tidigare omröstningsdebatten. Det svenska EU-ordförandeskapet kan och måste ta ledartröjan på EU-gemensam nivå.

Dödsskjutningarna i Kina - svenska ordförandeskapet stort ansvar

Dödsskjutningarna i Kina måste få EU att agera skarpt. Dessa och den kinesiska miltärens härjningar i Xinjiang-provinsen beskrivs bl.a. i dagens Svenska Dagbladet.

Det svenska ordförandeskapet har stora möjligheter att ta initiativ. Liksom i Iran sätts de mänskliga rättigheterna ur spel i Kina. Av diktatoriska regimer. Detta måste få världssamfundet att handla. Gärna på EU:s initiativ.

Carl Bildt har visat sig vara en konstruktiv och hängiven kritiker av diktatoriska regimer. Nu kan han och den svenska regeringen söka stöd hos EUs övriga medlemsländer för ett samfällt och kraftfullt agerande.

Kerstin Lundgren, Centerpartiets ledamot i riksdagens utrikesutskott och ledamot av Europarådet, har på sin blogg också kommenterat situationen i Kina.

Det finns inga ursäkter för vad diktatoriska regimer gör. Inte heller ursäkter om världssamfundet låtter det hända det som händer, utan att använda de diplomatiska metoder som står till buds.

Lena Ek ny svensk EU-kommissionär?

Grattis Lena!

En majoritet av de som röstade på bloggen om vem som bör bli nästa svenska EU-kommissionär hade dig som huvudkandidat. Du fick drygt en tredjedel av angivna röster.

Carl Bildt, Maud Olofsson med Cecilia Malmström var övriga kandidater i omröstningen.

Nu börjar Lena och övriga nyvalda Europaparlamentariker att delta i processen kring Barosso´s nya kommission, dess arbetsprogram mm. En spännande tid väntar alltså. Likväl ansvarsfullt.

Samtidigt inleddes det svenska ordförandeskapet igår. Också viktiga och ansvarsfulla uppgifter för parlamentarikerna att bidra till att göra framgångsrikt.

Sverige övertar ordförandeskapet

Imorgon, första juli, blir det skarpt läge för Reinfeldt och övriga i svenska regeringen. Sverige tillträder då officiellt EU-ordförandeskapet.

Förberedelserna har skett länge, varit omfattande och ambitiösa. Senast hälsade statsministern på hos brittiske premiärministern Gordon Brown i syfte att få stöd inför förestående tuffa förhandlingar, i bl.a. klimatfrågorna.

Svenska regering har sitt "program"; klimatfrågorna med Köpenhamnsmötet som viktig hållpunkt. Finanskris, ekonomi och jobben. Frågorna som rör Östersjöområdet står också högt på dagordningen. Dagens nyheter publicerar idag en artikel som sammanfattar "överlämningen" från Tjeckien till Sverige.

Ett program för ordförandeskapet är en viktig riktningsgivare. Samtidigt vet vi, visa av erfarenheter från tidigare ordförandeskap, att händeler utanför ordförandeskapets "makt" kan ställe till med mycket obehag. Vad som kan hända denna höst står skrivet i stjärnorna. Men hur blir det med gasfrågan och t.ex. Rysslands agerande mot sina grannar? Vad händer i Iran? Blir det ett Ja i Irlands folkomröstning om Lissabon-fördraget? Ja listan kan göras lång.

EU vill stoppa presstödet - sänker mångfalden bland storstadspress?

Häromdagen blev det känt att EU-kommissionen underkänner det svenska presstödet. Det snedvrider konkurrensen hävdar de.

Nu har detaljerna i EU-kommissionens kritik offentliggjorts. I DN idag redovisas kommissionens invändingar. I praktiken handlar det om storstadstidningarnas presstöd. Närmare 50 000 000 kronor beräknas Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet tappa per år när stödet fasas ned.
EU kräver nämligen att stödet till dessa tidningar ska ligga i nivå med landsortstidningarnas. Stödet till de tidningarna ska få vara kvar eftersom de verkar på en avgränsad svensk marknad enligt EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes.

Regeringen har nu tre månader på sig att bemöta kritiken. Måtte regeringen stå pall!

Glädjande besked på skäret - euron får ökat stöd

SCB presenterade häromdagen en mätning om svenskarnas inställning till euron. Allt fler svenskar vill byta från krona till euro.

Den tidigare starka övervikten för nej-anhängarna (47-38) har rasat ned till 43-42! Mycket glädjande.

Så det gäller att hålla i, vara uthållig och konsekvent. Det vinner euron på. Och Sverige, i längden.

Det svenska EU-ordförandeskapet kan också, skickligt nyttjat, göra att stödet för euron ökar än mer. Ja kanske så mycket att det i nästa mätning finns det en majoritet för euron.

Centerpartiets riksstämma avvisade nyligen att uttala sitt stöd för en folkomröstning om euron under kommande mandatperiod 2011-2014. Men frågan kommer säkert upp igen, senast vid nästa stämma som infaller 2011.

Ska Byggnads följa Europakonventionen eller ...

På Svenska Dagsbladets Brännpunkt har de senaste dagarna publicerats tre artiklar som handlar om ett mål Europadomstolen tagit ställning i. Mycket intressant att följa dels debatten, dels utfallet i en kommande rättslig prövning. Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord, Centrum för rättvisa skrev den inledande artikeln.

Det gäller byggföretaget HGS i Linköping och att företaget gick i konkurs på grund av att Byggnads försatt företaget i en olaglig blockad. Den var ägnad att driva igenom ett kollektivavtal med de granskningsavgifter som fälldes av Europadomstolen. Strömmer och Crafoord hävdar att företagaren naturligtvis mot ärendets bakgrund och Europadomstolens dom, ska få skadestånd i en vanlig svensk domstol.

Byggnads ordförande Hans Tilly hävdar i en replik att artikeln är ett angrepp på den fackliga verksamheten. Enligt Tilly så påstår Strömmer och Crafoord att Europadomstolen har underkänt dessa arvoden. Detta är inte sant. Domstolen hade synpunkter på hur dessa arvoden redovisades och efter det har Byggnads självmant tagit bort granskningsarvodena och dessa är inte längre en del av kollektivavtalen.

Enligt Strömmer och Crafoord i dagens inlägg så fällde Europadomstolen i sin dom från den 13 februari 2007 fällde systemet med granskningsavgifter just på grund av den bristande redovisningen och för att de pengar Byggnads tvingade till sig riskerade att gå till Byggnads politiska verksamhet.

För oss som står utanför processen och försösker skapa en bild av det som skrivs, eller inte skrivs, är det svårt att avgör om någon har rätt eller fel. Och i så fall vilken av parterna. Eller båda? Nu kommer ju dock frågan att prövas i svensk domstol, utifrån svensk rättspraxis osv. Så då, om inte förr: Vem har rätt i sak? Och kommer Byggnads att få betala skadestånd?

På stället marsch - Barroso omvald

Ja nu har vi fått beskedet. Portugisen José Manuel Barroso för ytterligare en mandatperiod som ordförande för EU-kommissionen. Det blev stats- och regeringscheferna överens om igårkväll. Samtidigt vet vi att Barroso för att bli vald måste ha Europaparlamentet bakom sig. Om detta vet vi inget, just nu.

Barroso har inte gjort sig känd som en drivande kraft. Kanske mer som sökande, enande kraft och som då lett till att inte mycket hänt. Den som vill minst, vinner. Därför är det så viktigt att Lissabon-fördraget kan träda in så att EU får mer beslutskraft. Det som Europa står inför med ekonomiska och sociala utmaningar, för att inte nämna klimat-och energifrågorna, behöver ledning och handlingskraft. Då gäller det att en "ny" Barroso, visar upp sig.

En som starkt kritiserar socialdemokratins hantering av ordförandefrågan är Margo Wallström. Det är "bedrövligt" att de inte lanserat en motkandidat till José Manuel Barroso som ledare för EU-kommissionen, säger hon.

Ordförandeposten i kommissionen är naturligtvis ett starkt spelkort i de två stora (konservativa och socialisterna) partigruppernas förhandlingar om viktiga poster inom EU de närmaste åren. Nu har de konservativa, de som också är starkaste gruppen i parlamentet, fått en av de viktigaste positionerna. Jag väntar med spänning på utdelningen för socialistgruppen. Och något stänk på den liberala gruppen?

Och vem vill du ha som nästa svenska kommissionär? Du har chansen att uttrycka ditt val i enkäten här till vänster.

Presstödet - en nagel i ögat på EU-kommissionen

EU-kommissionen kräver nu att reglerna för presstödet ändras. Det framgår av kommissionens brev till regeringen och som bl.a. återges i Dagens Nyheter.

För nästan ett år sedan skrev jag så här: För övrigt anser jag att EU inte ska styra svensk press- och mediapolitik. Ska EU ägna sig åt värna och utveckla mångfalden (också inom medier) , inte slåss för enfalden (konkurrens, konkurrens .........).

Och jag har inte ändrat uppfattning. Nu som tidigare hoppas jag alltså att den svenska regeringen står pall och inte faller till föga inför EU-kommissionen.

Allians för tuffa klimatmål - bönder och naturkyddsförening

Idag ska riksdagen besluta om den framtida energi- och klimatpolitiken. Och om drygt en vecka träder Sverige till som ordförandeland i EU. Frågan är om Sverige tar täten eller följer med .......?

På DN Debatt idag publicerar bl.a. Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, och Svante Axelsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, skarp kritik mot de svenska klimatmålen. "Bara hälften av EU:s" skriver man bl.a.

Artikelförfattarna påpekar helt riktigt att som ordförandeland har Sverige en viktig roll i de internationella klimatförhandlingarna. En ambitiös svensk politik skapar trovärdigheten. Så sant, så sant. I sin argumentation lyfter de fram den klassiska kopplingen som är fullt möjlig (om viljan finns!), till kraftfull satsning på grön tillväxt som samtidigt bidrar till nya jobb i hela landet. Tillväxt och ökad miljönytta kombineras i en god "politisk affärsidé".

Läs artikeln - den är väl värd att läsa, begrunda och kanske också inspirera till aktivitet?

Euron via kommunerna ?

Det tycks bli ett (FP)-krav att via kommunerna införa euron som valuta i Sverige. Parallellt med kronan naturligtvis. Senast i raden av lokala (FP)-ledare är Lennart Gabrielsson, Sollentuna som i dagens Svd presenterar sina tankar.

Enligt Svd så är det en uppfattning som också den borgerliga majoriteten, inklusive Centerpartiet (!) som vill införa euron som parallell valuta i kommunen. En utmaning för Centerpartiets partiledning som har en högst tveksam inställning till euron, om man tar diskussionen vid årets partistämma som utgångspunkt.

Euron ska kunna användas i restauranger, butiker, parkeringsautomater och simhallen. Bankomaterna ska fyllas med båda kronor och euron.

Visst låter det bra. Åtminstone för en eurovän. Lite reflektioner gör att tveksamheten infinner sig. I de internationella butikskedjorna, H&M, Kapp Ahl, Stadium m.fl., kan du redan handla med euron. Och många bankomater kan du också ta ut kronor eller euro. För att kunna handla med euro i småbutiker, parkeringsautomater och i kommunala verksamheter krävs det nog mer än kommunala uppmaningar för att euron ska kännas bekväm.

Det är upp till varje affärsidkare att ta beslut om euron ska få användas istället för kronan.
Vem tar valutarisken för näringsidkarna i Sollentuna? Kommunen? Därom får den fortsatt diskussionen utvisa.

Europaval eller val till Europaparlamentet?

I partihögkvarteren sitter nu många och funderar över varför det gick som det gick. Bland medlemmar och partiaktiva förs naturligtvis också samtal. Medias intresse för de sistnämnde tycks dock vara i sin linda, än så länge!

Förlorarna Centerpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna har sitt att fundera över. Framgångspartierna Folkpartiet och Miljöpartiet har istället nöjet att fundera över hur de bl.a. ska förvalta framgången så de inte blir förlorarna 2014! Piratpartiet har mycket att fundera över; hur ska partioet förhålla sig till allt det som EU sysslar med och som man hittills inte haft någon åsikt om.

Olle Svenning skriver i dagens Aftonbladet om Europaval. Han skriver bl.a. "Ett Europa-val som inte låter oss rösta europeiskt kan man inte ta på riktigt stort allvar." I fortsättningen skriver han "De nationella partierna förblir nationella, också när de uppmanar oss besluta om Europas framtid. Kunde ändå inte partierna pröva andra européer på sina valsedlar?". Bra förslag!

Detta vore väl en fröjd att få glädjas åt. Och nu är det ju faktiskt fem år till nästa val. År som kan nyttjas på olika sätt. Ett sätt som jag gärna ser, är att stärka samarbetet mellan de nationella partierna som ingår i de olika partigrupperna i Europaparlamentet. Det kan ske genom att målmedvetet utveckla det lokala och regionala samarbetet, t.ex. utbytet mellan medlemmar och förtroendevalda. Gemensamma seminarier kring viktiga EU-frågor skulle också lyfta det lokala och regionala Europa-samarbetet. Konkreta samarbetesprojekt i miljöfrågor, stadsförnyelse, turism kan utgöra andra utvecklingsverktyg.

Flest kryss - du är vald!

Diskussionerna efter valet till Europaparlamentet rör sig kring många olika frågor. Personvalet och fem procentspärren har med rätta fått en viktig roll i den diskussionen.

Aftonbladets ledare tog för några dagar sedan upp denna fråga. Här skrivs bl.a. ­"Slopa 5-procentspärren och låt regeln ”flest kryss vinner” gälla oavsett placering på listan. Då vet väljarna att de ­måste ­kryssa någon, även förstanamnet om den personen ska komma med."

Jag håller med. Det som vi sett som valrörelse i år har i mångt och mycket varit kandidaternas insatser, inte partiernas. Nåja med vissa undantag. Jag har ju inte upplevt Marita Ulvskog, (S) och t.ex. (V)´s kandidater alltför personligt engagerade för att på eget arbete och egna meriter söka vinna väljarnas stöd. Det har mer varit att följa och försöka få partiets budskap att väcka väljarnas intresse.

Å andra sidan så finns det också inom även (S)-kandidater som drivit och fått resultat av den egna kampanjen. Haningebon Åsa Westlund (S) är ett sådant gott exempel. Hon kryssades också in i förra valet efter en egen kampanj med stort stöd av bl.a. dåvarande metallordföranden Göran Jonsson och fd statsministern Ingvar Carlsson. I årets val fick Åsa´s partikollegor som placerats längre ned på listan av partiet, Hillevi Larsson och Evin Cetin, fler kryss än de nuvarande ledamöterna Anna Hedh och Göran Färm. Men det är de två sistnämnda som ändå tar plats i parlamentet.

Rimligt att detta rättas till inför nästa val och att flest kryss gäller som princip.

EU-strategi för Östersjön - tar Sverige täten?

EU-kommissionen har nyligen presenterat sitt förslag till strategi för Östersjön: miljön ska bli bättre, välståndet ska öka, området ska bli mer tillgängligt och säkerheten ska öka.

Om allt går som planerat ska Europeiska rådet godkänna Östersjöstrategin på mötet den 29 – 30 oktober 2009. Så det blir det svenska ordförandeskapet som ska ta sig an strategin och se till att EU går från ord till handling.

Den 23 juni arrangeras i Stockholm en hearing kring förslaget till Östersjösstrategi. Här kan du läsa mer om programmet. Först till kvarn gäller för anmälan.

Kommunalt avfallssamarbete är OK för EU!

EG-domstolen har konstaterat med anledning av ett tyskt rättsfall att kommunalt samarbete på avfallsområdet inte omfattas av upphandlingsreglerna. Det borde gälla även i Sverige tycker SKL. En rimlig ståndpunkt.

När fyra tyska kommuner ingick ett avtal med Hamburgs stads renhållningstjänst om bortskaffande av avfall reagerade EG-kommissionen. De ansåg att det krävdes en offentlig upphandling. Men när fallet nyligen kom upp i EG-domstolen fick kommunerna rätt.
I sin dom slår EG-domstolen nu fast att samarbetet mellan de lokala myndigheterna syftade till att säkra att ett allmännyttigt uppdrag, det vill säga återvinning av avfall, utfördes. Därmed krävdes ingen upphandling.

Hans Ekman, chefsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting kommenterar EG-domen så här: Förhållandena i Sverige liknar förhållandena i Tyskland när det gäller omhändertagande och behandling av avfall. Därför anser vi att motsvarande bör gälla även i Sverige, att bestämmelserna om offentlig upphandling inte är tillämpliga när kommuner samverkar för att fullgöra skyldigheten att omhänderta avfallet. Vi har särskilt noterat att EG-domstolen hänvisar till avfallsdirektivet och att en av de viktigaste åtgärderna enligt det direktivet är att sörja för att avfallet omhändertas vid en så nära belägen anläggning som möjligt.

Måtte den svenska regeringen nu agera snabbt och resolut! Gör som SKL säger. Det skulle glädja många lokala och regionala politiker. Dessutom undanröja tvivel i det svenska rättsmaskineriet om av vad bör gälla.

Centerpartiets missade målet - framgången uteblev

Kerstin Lundgren, distriktsordförande (C), Stockholm har på sin blogg ett intressant resonemang om Centerpartiets valresultat: "För Centerpartiets del finns en hel del att fundera över. Tydlighet i budskap, tydlighet i budbärare, mobilisering av hela organisationen och inte bara kampanjgrupper....ja det är några funderingar jag har just nu. Men framförallt, här gäller det att lyssna på många för att höra och lära inför kommande val. Låt oss göra det...medans tid är."


Tydligheten i budskapet - huvud på spiken! Europas förenta krafter men ingen gemensam valuta, ingen gemensam polis, allt ska bli smalare. Låter bra men är det logiskt?

Eller är det bara så att de andra partierna var bättre än (C) eftersom vårt mål om två nya mandat inte fick väljarnas stöd. Bra men inte tillräckligt bra, kanske är en rimlig slutsats. Åtminstone denna dag, två dagar efter valdagen.

Räcker ett mandat för Centerpartiet?

Valdeltagandet ökade. Mycket bra.

Centerpartiet får inte fler mandat i Europaparlamentet kommande period än den som nyligen avslutades. Inte bra!

Europas förenta krafter var Centerpartiets valslogan. Men den gick inte hem hos väljarna. Kanske för att den inte heller var säkrad i medlemskåren? Den nu startade valanalysen och diskussionen får utvisa var det som gjorde att väljarna inte valde Centerpartiets valsedel.

Folkpartiet är att gratulera. Liksom miljöpartiet. Partier som ökade sin representation. Må ni kunna förvalta väljarnas val med framgång.

Piratpartiets väljare är bara att beklaga. De stora frågorna som EU står inför de kommande åren; jobb- och finanskriserna, klimathot och hur vi ska öka samarbetet med länderna som nu står utanför EU, har Piratpartiet inga lösningar på.

Centerpartiet - tre, två eller ett mandat i valet?

Centerpartiet siktar högt inför valet till Europaparlamentet. Tre mandat är målet. Valkampanjerna är inne i slutspurten. Och opinionsmätningarna avlöser varandra.

Svd presenterar idag en SIFO som visar att (C) får ett mandat, dvs. oförändrat antal. Långt ifrån målet. Oförändrat antal mandat får också (S), (M), (Fp) och (KD), fem, fyra, två respektive ett. Vänsterpartiet minskar med ett mandat. Vinnarna (?) synes enligt Svd/SIFO bli Miljöpartiet som ökar med ett mandat och Piratpartiet, nytt parti, som får två mandat.

I DN presentereas en mätning av Synovate. I denna undersökning får (M) och (Mp) en ökning med vardera ett mandat, (V) tappar ett mandat och Piratpartiet får ett mandat. Övriga partier oförändrat antal mandat. Centerpartiet har kraftig uppfartsbacke till målet att öka med två mandat.

Blir Sveriges röst i Europaparlamentet starkare om valutslaget blir som resultatet av mätningarna indikerar? Eller blir Sveriges röst svagare? Status quo, ligger nära tillhands. MEN! Det handlar ytterst om hur de svenska ledamöterna väljer att arbeta. Pålästa, nätverkande och engagerade ledamöter kan göra skillnad, stor skillnad. Det visas genom åren av de insatser som t.ex. Marit Paulsen gjorde i hennes första (?) sejour. Och under senaste åren Lena Ek (C) och Åsa Westerlund (S). Fler sådana konstruktiva företrädare och Sveriges röst blir starkare.

Abir Al-Sahlani besökte Haninge

Abir Al-Sahlani, tredje namnet på Centerpartiets valsedel inför valet till Europaparlamentet, besökte idag Haninge och Handen.

Vi delade ut Centerpartiets EU-folder och naturligtvis också Abir´s material som hon tagit fram inför personvalet.

På bilden syns Abir samtala med en av de som ville få en pratstund om och kring valet.

Nya hemsidan för ordförandeskapet - rejält och bra!

Idag presenterade Cecilia Malmström regeringens hemsida för det svenska EU-ordförandetskapet.

Hon säger bl.a. så här i sitt pressmeddelande: I det lättnavigerade kalendariet kan användaren själv välja den information som han eller hon är intresserad av. All information om ett visst möte kommer att samlas på samma ställe - det gäller bland annat dagordningar, texter och slutsatser. Idag går det inte att hitta arbetsgruppsdagordningar på Internet. Det svenska ordförandeskapet kommer att lägga ut dagordningar så att man lätt kan följa utvecklingen i en viss fråga.

Höga och mycket vällovliga ambitioner! Med tanke på Cecilias erfarenheter som ledamot av Europaparlamentet och hennes arbete där för öppenhet och tydlighet så borde det borga för framgång för hemsidan.

Via hemsidan kan du också prenumerera på olika pressmeddelanden och handlingar. Ett kalendarium för alla möten, formella som informella, konferenser finns också lättillgängligt. Och en hel del annat. Jag verkligen att folk tar för sig av dessa möjligheter att följa det som sker under det svenska ordförandeskapet.

Hårdare tag emot fusket med EU-pengar!

I dagens Svd kan man läsa att fusket med EU-medel är så stort som 80 miljarder kronor. Om året! Endast fem procen av EU:s totala budget på nästan 1 600 miljarder svenska kronor, men "fusk som fusk"

Självfallet behövs hårdare kontroll av hur pengarna används. Liksom det behövs sanktioner mot de länder som inte sköter sina uppgifter gentemot EU.

80% av EU:s budget går via medlemsländerna. De administrerar t.ex. de största delen av pengarna i de olika fonder som EU har för att utjämna t.ex. regionala skillnader, satsa på kompetensutveckling av anställda osv. (regionalfonden, socialfonden mfl). Självklart ska varje EU-land ta sitt ansvar om pengar utbetalas eller används felaktigt.

Det vore en välgärning om det under svenska ordförandeskapet kunde bli stopp för att fusk lönar sig, dvs kraftiga sanktioner mot de medlemsländer som inte sköter sig. Med vår tradition av öppenhet och minimalminimal korruption, så borde Sverige visa framfötterna i frågan. Månna det kunna bli ett centerinitiativ?

Valfilmer gör entré i svensk valrörelse

Nu har alla Allianspartier presenterat sina "filmer" inför valet den 7 juni till Europaparlamentet.

Den rödgröna röran avstår. Från det hållet sägs att användandet av filmer i valrörelse såsom sker i andra länder förskräcker. Vi får väl se. Det handlar väl om form och innehåll, inte om avsändaren och tidpunkten i sig. Men det tycks inte föresväva de rödgröna.

Centerpartiet är har nu sin film färdig: http://play.resume.se/view.aspx?t=1&v=3124

Vad tycker du? För egen del ger jag filmen mer än godkänt. Lugnt och tryggt. Inga överord. Bara presentation av det egna budskapet.

Rösta! Kryssa gärna Kent (C)

Nyss var jag och röstade.

Mitt val var ganska självklart; jag vill ha en Centerföreträdare med stark folkrörelsebakgrund, bred och hyfsat lång erfarenhet av politikens hantverk och med ett brett nätverk, i Sverige som i Europa. Valet föll på Kent Johansson, Skara.

Du kan också välja lägga din röst på Kent!

Varför vandalisera valaffischer?

Valrörelsen är nu i full gång. Media ökar sin rapportering, samtalen kring matborden och i cafeérna har fått ett nytt samtalsämne...... Och valaffischeringen visar upp budskap och kandidater.

Och vandalerna har fått ett objekt. Tyvärr, tyvärr... Omkullkastade affischtavalor, nerklottrade affischer, sönderslagna affischtavlor .... Alla partier drabbas.

Ser du någon som gör åverkan på valaffischer? Tveka inte att polisanmäla förövarna.

Kolla Europarlamentets ledamöter - vad gör dom?

På Europaparlamentets webbplats redovisas närvaron i kammaren och webbplatsen VoteWatch.eu bevakar hur ledamöterna röstar.

Varje ledamot i parlamentet presenteras på Europaparlamentets webbplats. Där finns numera också en närvarolista och där redovisas vilka sammanträdena i kammaren som ledamoten deltagit i samt total närvaro under mandatperioden.

Nu ska också en liknande närvaroredovisning tas fram för ledamöternas utskottsarbete. Sedan tidigare länkas alla ledamöters frågor, förslag, betänkanden, yttranden samt debattinlägg i kammaren från ledamöternas presentationer.

Nyligen lanserades även webbplatsen VoteWatch.eu. Tanken med den webbplatsen är att det ska bli lättare att få insyn i Europaparlamentets arbete. Bland annat går det att se hur ledamöterna röstar i olika typer av frågor.

Ska kommuner söka EU-stöd?

I Dagens Nyheter kan man i dagens huvudledare läsa om hur tidningen ser på hur bl.a. kommuner agerar när det gäller EU-stöd till olika projekt.

På kommunledningen.se bloggar jag om detta.

Östersjön är friskare!

I dagens Svenska Dagbladet redovisas att utsläppen av gödande ämnen till Östersjön nu minskar. För första gången. Detta är oerhört glädjande.

2007 antog Östersjöländernas miljöministrar en aktionsplan för Östersjön, Målet i planen är att återfå naturliga nivåer på utsläppen av de gödande ämnena, fosfor och kväve.

Om aktionsplanen genomförs kommer det ta uppemot 50 år innan en tydlig miljöförbättring blir synlig. Måtte politiken och ansvarsfulla aktörer i övrigt orka hålla ut.

Den allt renare Östersjön är också ett resultat av att alla, ja nästan med Ryssland som undantaget, Östersjöländer nu också är medlemmar i EU. Alla medlemsländer måste klara de regler som reglerar avloppsvatten och läckande av gödande ämnen. Bidrag till att bygga ut reningsanläggningar finns också för EU-länderna.

EU gör skillnad!

I Haninge firades Europa-dagen!

I lördags möttes alla tusentals besökare i Haninge Centrum av information och partifoldrar. Det var den lokala upptakten inför valet till Europaparlamentet.

Partierna delade ut material och svarade på frågor. Uppskattat av många.

För flera besökare blev detta också en viktig aha-upplevelse - det stundar val!En samling för Europa som manar till efterföljd. Oavsett vad man tycker om EU, så är det en rättighet att få rösta.

Ta vara på den rättigheten!

Dagen före Europa-dagen; kunskapsseminarium i kommunen inför ordförandetskapet

I eftermiddag genomförs ett seminarium i Skärgårdssalen, Kommunhuset i Haninge. Vi vill uppmärksamma Europa-dagen som infaller imorgon lördag. Det kommer att uppmärksammas också i Haninge, bl.a. kommunen och flera politiska partier. Sverige tillträder som ordförandeland i EU kommande halvår och det är också en av anledningarna till dagens arrangemang.

Jenny Bergström, statsrådsberedningen, kommer att berätta vad ordförandeskapet innebär och hur påverkas en kommun av detta. Efter hennes inledning hoppas jag det blir många frågor och ett bra samtal.

Får Lissabon-fördraget ja?

Nu har också Tjeckien, senaten, godkänt Lissabon-fördraget. Överarraskande stor majoritet, 54 ja och 20 nej-röster. Det tjeckiska underhuset godkände fördraget redan i februari med 125 ja-röster mot 61 nej-röster.

Nu återstår en del formalia; Presidenten Vaclav Klaaus ska skriva under. Och likadant är det i Polen vars president Lech Kaczynski också ska skriva under efter det att polska parlamentet godkänt fördraget.

Underskriften av förbundspresidenten Horst Köhler i Tyskland återstår också. Han vill inte skriva under förrän författningsdomstolen behandlat en klagan.Men förbundsdagen och delstatskammaren har tidigare gett klartecken.

Ska då Lissabon-fördraget äntligen tas i bruk? Återstår är den planerade folkomröstningen i Irland i höst. Med ett Ja i omröstningen kan bl.a. EU-arbetet demokratiseras och stadgan om grundläggande rättigheter blir bindande.

Natursskyddsföreningen granskar svenskarna i Europaparlamentet - lovvärt och bra!

SNF har granskat hur svenska Europaparlamentariker agerat i olika miljöfrågor. Idag publiceras i Dagens Nyheter denna granskning.

Fem ledamöter får det högsta betyget. Lena Ek, Centerpartiet, är en av dem. Som Centerpartist känner jag mig stolt över vad hon uträttat. Och naturligtvis att det uppskattas av Svenska Naturskyddsföreningen.

SNF visar att nationellt arbete måsta kombineras med ett internationellt, däribland vad som händer i EU. Genom sitt europeiska miljöarbete, bl.a. i samarbete med andra nationella miljöorganisationer och deras europeiska samorganisation visar SNF hur ett framgångsrikt frivilligarbete ska bedrivas. Det finns också svenska organisationer, t.ex. Röda Korset, Rädda Barnen, Brottsofferjourerna, Forum för Frivilligt Socialt Arbete mfl. mfl. som deltar aktivt i ett europeiskt samarbete.

Det som ska hållas SNFs räkning för är deras målmedvetenhet, långsiktiga perspektiv och uthållighet. Deras granskning av vad svenska Europaparlamentariker uträttat, manar till efterföljare. När publiceras nästa granskning och av vem/vilka?

Klimatet är mindre viktigt i "EU-valet" för unga !

DN startar idag sin särskilda satsningen inför EP-valet. Och idag publiceras en undersökning om viktigaste frågorna för väljarna i årets val till Europaparlamentet. Föga förvånande så toppar miljö-, klimat- och energifrågorna listan. En av fyra anser att de frågorna är de viktigaste.

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper: I den äldsta åldersgruppen, 60 år och äldre är det en av fem väljare som tycker att miljö-, klimat- och energifrågorna är viktigast. En av sex bland de yngsta, 18-19 år, anser att de frågorna är viktigast. I mellangrupperna är det lite drygt en av fyra som har "klimatfrågorna" högst.

Finanskrisen och ekonomin får andra plats och arbetslösheten/ sysselsättningen tredje plats i väljarnas rakning. Intet förvånande i sig med tanke på alla varsel, nedläggningar och svart tidningsrubriker som de frågorna alstrat under senare tid.

För mig förvånande och mycket positivt, kommer vård och omsorg på fjärde plats. Ett Vårdval Europa, som Centerpartiet tidigt lanserade, kan bidra till en framgång för partiet i det kommande valet. Då gäller det också att satsa målmedvetet på frågan.

Margot (S) ger Alliansregeringen beröm

Margot Wallström, erkänt duktig S-politiker och sedan länge EU-kommissionär ger Alliansregeringen beröm för sitt arbete i EU.

- Det bådar gott inför det svenska ordförandeskapet, säger Margot Wallström, i en artikel som Svenska Dagbladet publicerar idag.

Vilken svensk kan bättre än Margot Wallström, som gjort nästan tio år i EU:s tjänst, värdera och jämföra olika svenska regeringars arbete med EU-frågorna? Jag kan då inte hitta någon.

I höst träder Alliansregeringen till som ordförandeland i EU. Många viktiga frågor ska hanteras, t.ex. Östersjöstrategin, klimatfrågorna och valet av ny EU-kommission.

Till allt detta kommer frågor som vi just nu inte vet något om. Så brukar det ju vara; dagordningen man gjort upp för sitt ordförandeskap "störs" av andra saker som bara dykt upp och som måste hanteras.

Den svenska regeringen synes svara väl förberedd. Go for it!

Arbetsfria inkomster - Nej tack!

Synd att Ministerrådets "kompromiss" om förslaget till nya arbetstidsregler inte fick stöd av Euroaparlamentet. Nu kommer de nuvarande reglerna att gälla.

Problemen med reglerna för jourtid och kompensationsledighet kommer att finnas kvar. Svårigheterna kommer alltså att bestå när det gäller att i större omfattning genom kollektivavtal kunna anpassa arbetstiderna till olika verksamheters behov.

Å andra sidan stoppas ju förslaget att all jourtid ska definieras som arbetstid. I klartext betyder ju det att arbetstid också bli tid när inget arbete utförs. För t.ex. landets kommuner skulle det innebära mycket stora kostnadsökningarna eftersom många har jourtid. Medborgarna ska naturligtvis betala för det arbete som utförs, inte för arbetsfria inkomster. En rimlig ståndpunkt borde man tycka.

Enligt förslaget som skulle arbetsgivare också ska tvingas ta hänsyn beakta även tilll sådan arbetstid som arbetstagaren kan ha i andra anställningsförhållanden. Hur ska det fungera i praktiken? Det betyder ju att ansvaret skulle läggas på arbetsgivaren som inte bestämmer hur en medarbetare väljer att arbeta i andra anställningsförhållanden.

EU-kommissionen får nu ansvaret för om och när frågan ska upp till diskussion igen.

Bra Schlingman!

Moderaternas partisekreterare Per Schlingman vill att vi ska kunna rösta via Internet och SMS i valen 2014. Rätt tänkt! Nu är det bara för de andra partierna i Alliansen att ta upp handsken och ordna säkerheten vid "tekniska omröstningar".

Att göra fel i deklarationen via SMS går att rätta till. Men ett valresultat som bottnar i tekniska fel går inte att göra om, när väl president eller riksdagsmajoritet finns på plats. Bush seger över John Kerry visade bristerna i dåtidens tekniska omröstningar.

Tänk om vi hade denna röstningsmöjlighet redan i årets val till Europaparlamentet! Låt inte det bara bli ett debattinlägg, Per. Ta upp ämnet med dina kollegor i partisekreterarkretsen!

Så rätt Göran, så rätt

Göran Rosenberg skriver i dagens DN om frihandeln och dess politiska gränser. Bakgrunden är den internationella finanskrisen och ländernas oförmåga till konstruktivt samarbete.

Ekonomierna har internationaliserats och den globaliserade marknadsekonomin gått i baklås.
Göran skriver att "Idealiskt borde dessa institutioner ha globaliserats i samma takt med marknadsekonomin, men så har inte skett." Så rätt, så rätt, Göran!

En slutsats man bör dra av kriserna som nu härjar i den internationella ekonomin är att EU inte har lyckats leva upp till sin roll om en gemensam politik som bygger på samling kring vad som är europeiskt och internationellt nödvändigt. Nu har det bara handlat om vad som varit och är möjligt. Och det är otillräckligt.

EU måste ges muskler av sina medlemsländer. Talens retorik om europeisk nytta och gemensamma tag måste bli ledstjärnan för den konkreta vardagsarbetet, det kortsikta som det långsiktiga. Sverige som kommande ordförandeland, kanske kan ta sig an den uppgiften, ledartröjan!

Bilda opinion, eller följa den?

En av tre väljare vet att det är. val till Europaparlamentet nu i juni. Två tredjedelar lever allstå i okunskap. Vems är felet?

Partierna tycks ha tagit väljarnas ointresse/okunskap, välj själv:-), på allvar. Inget parti har tagit sig i kragen och startat sin valkampanj. Istället tycks det vara så att valet ska uppmärksammas i en mycket kort, kort valkampanj, kanske mindre än en månad. Lika dåligt, nästan, är det i massmedia.

Partierna vill ha stort valdeltagande. Och få stort stöd för sina kandidater i det kommande valet. Men gör inget som på längre sikt kan skapa förtroende och legitimitet för valet som sådant. Inte konstigt väljarna reagerar, eller inte reagerar, som man gör.

Vård utanför Sverige? - EP utskott säger ja!

Lättare få vård utomlands? Ja så kan det bli om Europaparlamentets utskott för folkhälsa får sin vilja igenom. Den som söker vård i ett annat EU-land ska inte behöva fråga myndigheterna i hemlandet om lov, om vården inte kräver sjukhusvistelse.

Den patient som får vård i ett annat land ska ha rätt till återbetalning när han eller hon kommer hem, enligt ett förslag från EU-kommissionen och som nu behandlats av utskottet. Om det däremot gäller planerad sjukhusvård kan landet kräva att får tillstånd från myndigheterna innan man åker iväg, dvs ett förhandsbesked.

Europaparlamentets utskott för miljö och folkhälsa har nu alltså behandlat förslaget från kommissionen. Utskottet föreslår bland annat att en patientombudsman på EU-nivå ska ta emot klagomål från patienter som kommer i kläm mellan regelverken.

Krisen i EUs ledning

Tjeckien är ju ordförandeland i EU. Viktig, mycket viktig uppgift för att dels hålla igång alla förhandlingar i frågor som rör stort som smått, dels för att de långsiktiga frågorna inte tappas bort i larmet av finanskris, och nu regeringskris i Tjeckien! Självfallet påverkar detta EU-samarbetet. Frågan är bara hur och hur länge.

Och i höst ska Sverige ta över ordförandeskapet. Mycket är förberett. Och mycket är det säkert som återstår. Det vi också vet är att ordförandeskapen brukar präglas av sådant som man, trots all planering och förankring, inte förutsett.

Vad ska prägla Sverige´s ordförandeskap? Jag hoppas innerligt att Sverige kan få EU-länderna att samarbeta mer och bättre för att hantera klimat-, job- och finanskriserna. Helst "samtidigt" och med verktyg som stärker en långsiktigt hållbar utveckling, skapar framtidstro och hanterar sysselsättningsfrågorna med beröm godkänt.

Vajar i vinden

Haninge är en del av Europa. Och nu visas det också genom att Europaflaggan är hissad varje dag utanför kommunhuset.

När Skärgårdssalen nu byggs om i vår, sommar, så kommer också det i den ombyggda salen också bl.a. Europaflaggan att finnas på plats.

Unga satsar inför Europaparlamentsvalet

Föreningen Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU, har startat kampanjen Rösta 7 juni. Det handlar alltså om att få unga att nyttja möjligheten att rösta i årets val till Euroaparlamentet. Ett mycket bra initiativ!

Valdeltagandet i förra EP-valet var mycket lågt, knappt 40%. Och bara var fjärde person under 25 år röstade. Jag önskar LSU all framgång i sitt arbete.

Europa-program för Centerpartiet på Södertörn

Igårkväll var Centerledningarna på Södertörn samlade till möte i Salems kommunhus. Som vanligt trevligt, glatt och konstruktivt.

Temat för kvällen, som för de senaste två mötena var valet till Europaparlamentet. Vi pratade naturligtvis om hur vi skall få väljarna att gå till valunorna. Veckorna före själva valdagen den 7 juni, blir intensiva, med flygbladsutdelning, affischering och mycket annat.

Vi diskuterade också ett förslag till Europaprogram för Centerpartiet på Södertörn. Tyngdpunkten ligger på vikten av samarbetet med andra kommuner runt Östersjön och på miljö- och energifrågorna i dess vida betydelse. Forskning och utbildningsfrågorna tas också upp i programmet.

Om några veckor kommer programmet att offentliggöras.