Island överlämnade idag medlemsansökan

I förmiddags överlämnade den isländska utrikesministern Össur Skarphéðinsson landets ansökan om EU-medlemskap under en ceremoni i Stockholm. Överlämningen gjordes under en ceremoni på Utrikesdepartementet i Stockholm. Ansökan överlämnades formellt till ordförandelandet Sverige och utrikesminister Carl Bildt.

Det krävs ett enhälligt godkännande i ministerrådet för att Island ska bli ett kandidatland och först då kan förhandlingar inledas mellan Island och EU om medlemskapet. Ordförandelandet, dvs. Sverige, kan då ge i uppdrag åt kommissionen att inleda förhandlingar med kandidatlandet. EUs alla medlemsländer och Europaparlamentet ska sedan godkänna medlemskapsavtalet. Förutom kandidatlandet självt naturligtvis.

Och när det Island så är det isländska folket genom en folkomröstning ska avgöra frågan om avtalet ska godkännas. I korthet: det är en bra bit att gå för Island att bli medlem.

Jag hoppas att Sverige snabbt får ministerrådets OK för att ge EU-kommissionen uppdraget att påbörja förhandlingarna. Och med tanke på Islands EES-avtal och anslutning till Schengen så bör det inte ta alltför lång tid för att ett positivt resultat av förhandlingarna kan presenteras.

Än så länge har inte åtminstone jag hört några officiella kommenterar från Norges regering om den isländska medlemsansökan. Den kanske bidar sin tid?

EU växa med Island?

Alltinget, det isländska parlamentet beslöt igår att Island ska skicka in en ansökan om medlemsskap i EU. Om allt går vägen så kan det bli så att fyra av fem nordiska länder är EU-medlemmar om några år. Endast Norge står utanför EU, men väl inom ramen för EES-avtalet.

Det var med knapp marginal som beslutet fattades. Självständighetspartiet, som styrt och ställt i isländsk politik i decennier, röstade emot. Socialdemokraterna, under ledning av statsministern Jóhanna Sigurdardottir, röstade för. (S) i Island har länge förespråkat medlemsskap.

Socialdemokraternas förslag byggde på att islänningarna ska få folkomrösta om resultatet av medlemsförhandlingarna. Självständighetspartiet hade ett förslag om två folkomröstningar, dels om medlemsförhandlingar ska inledas, och vid ett "Ja" i den omröstningen, dels en omröstning om resultatet av förhandlingarna.

De isländska ambitionerna, och mottagandet från EU-företrädarna av torsdagens beslut, gör att det blir under det svenska ordförandeskapet som medlemsförhandlingarna inleds. Och med de svenska erfarenheterna från det mångåriga nordiska samarbetet, så bådar det gott för konstruktiva och snabba (?) förhandlingar. Till detta ska läggas att det är den finländske utvidgningskommissionären Olli Rehn som i EU-kommissionen ansvarar för "medlemstillväxten" i unionen.

Förhandlingarna bör kunna gå snabbt. Landet har ju godkänt Schengenavtalet och är medlem i EES. Men grus i förhandlingsmaskineriet kan naturligtvis slängas in från länder som t.ex. Storbritannien och Holland som har stora företag, medborgare som haft pengar i den kraschade isländska banken. Spekulationerna är redan igång att de länderna kommer att kräv att Island ska betala tillbaka sin skuld innan de accepteras som medlemmar.

När det står klart att Island blir medlem så är det också högst troligt att Norge, oavsett regering (?), också satsar på en ny förhandlingsomgång av medlemsskap. Fyra av fem nordiska länder som medlemmar är bara det ett skäl för Norge att redan börja "tänka om".

För övrigt är det mycket bra att Stockholms Vatten erbjuder alla "EU-delegater" kranvatten under deras vistelse i Stockholm.

C-varning för "Stockholms-programmet"

Flera Centerpartister, däribland EU-parlamentarikern Lena Ek och Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Linander varnar för konsekvenserna av det så kallade Stockholmsprogrammet.

Mattias Östmar har skrivit om detta på Centerpartiets hemsida.

Läs och begrunda. Välgrundade varningar såsom jag förstår det.

Ha en skön, go och glá sommar!

Kunskapstest - bra metod pröva våra parlamentariker

Tusentals partiaktiva var engagerade inför valet till Europaparlamentet. Hundratals personer var aktiva kandidater och sökte väljarnas stöd för sin kandidatur. 18 personer fick varsitt mandat i Europarlamentet. Kommer Lissabon-fördraget att träda ikraft så blir det ytterligare två svenskar som får träda in i parlamentet.

Svenska Dagbladet publicerar idag en test av de svenska Europaparlamentarikernas kunskaper. Alla får godkänt även om det är mycket stor skillnad mellan de "bäst kunniga" och de som visar sig ha minst kunskaper, dvs i denna krets av 18. Som bäst kunde man få 17 poäng och flera fick 16. Sju av de 17 som gått att nå för tidningen har under 15 poäng. Några "nybörjare"men ändå. Minst kunskaper visade sig de två "nybörjarna" Olle Ludvigsson (S), nio, och Alf Svensson (KD), tolv, ha.

Själv fick jag 9 poäng, samma som Olle L. Ger inte mig godkänt och därmed inte heller Olle L, även om det är något mer än hälften av möjliga poäng. Borde ligga på minst 15 poäng. Ska läsa på under sommarledigheten!

Är det viktigt med rejäla kunskaper hos de folkvalda? Självklart. Samtidigt så har parlamentariker, i EU som i riksdagen eller t.ex. i kommunen, ett mycket stort ansvarsområde. Alla kan inte allt. Men man bör vara bra duktig inom sitt/sina områden, dvs i de utskott man arbetar i. Om man inte är det så riskeras att det blir tjänstemän, professionella eller politiskt sakkunniga, som i praktiken bestämmer. De kan och ska vara goda rådgivare men det slutliga avgörandet ska ligga hos den folkvalda. För att kunna göra rätt bedömningar behövs inte bara idémässig kompass. Det behövs också sakkunskaper.

I övrigt tycker jag det räcker med allmänt goda kunskaper om ramverk för arbetet. Och frågorna i Svd var av denna allmänna karaktär så fler borde haft näranog alla rätt.

30 års jubilerande direktvalt Europa-parlament

Idag är det 30-årsjubileum av det direktvalda Europaparlamentet. Det uppmärksammas naturligtvis av parlamentet idag.

De närmaste månaderna har Europaparlamentet en hel del viktiga frågor att hantera, tex förhandlingarna om nytt internationellt klimatavtal, långsiktiga framtidsperspektiv för en hållbar transportpolitik, patientrörlighet och frågorna kring sjukvård utan gränser, tydligare märkning av mat och tillgång till EU-institutionernas handlingar för att nämna några.

Allt eftersom EU fått nya fördrag som har Europaparlamentet fått vidgade uppgifter. Och större makt att påverka. Helt riktigt tycker jag eftersom parlamentet är den enda direktvalda EU-institutionen. EUs legitimitet hänger samman med hur parlamentet utvecklar sitt arbete och blir mer synliga, inte minst i den nationella politiken. Europaparlamentarikerna bör delta mer i den svenska debatten i olika frågor. Precis som jag vid flera andra tillfällen på bloggen önskat att svenska riksdagsledamöter bör vara mer engagerade i Europa-debatten.

Samtalet om det framtida EUropa behöver flera deltagare. Det tjänar inte minst de folkvalda på. Och de politiska partierna får flera företrädare, inte bara partiledare eller statsråd.

Spännande och oerhört viktig folkomröstning 2 oktober

Nu är det klart när irländarna ska folkomrösta ånyo om Lissabonfördraget. Den 2 oktober har fastställs av den irländska regeringen som tidpunkt för omröstningen.

I folkomröstningen 2008 (juni) avvisade irländarna med 53% nej-röster fördraget. En omröstning som föregicks av en mycket överdriven debatt och i flera stycken som handlade om icke-relevanta frågeställningar.

Irland har nu fått garantier för att Lissabonfördraget inte ska påverka Irlands politik i frågor om försvar, skatter, utbildning, familj och rätten till liv. På så sätt finns det grund att genomföra en den andra folkomröstning om fördraget den 2 oktober 2009.

EU har många viktiga uppgifter att hantera framöver; t.ex. klimat- och miljöfrågorna, den gränsöverskridande brottsligheten, behovet av gemensamt agerande i olika internationella konflikter som t.ex. i Kina och Iran. För att EU ska kunna göra gemensamma, konstruktiva och rejäla insatser krävs ett effektivare EU. T.ex. med möjlighet till majoritetsbeslut i fler frågor än nu gällande fördrag. Lissabonfördraget skapar förutsättningar för ett effektivare EU.

Om Lissabonfördraget ska börja gälla krävs det att alla 27 EU-länder godkänner det. Så nu gäller det att konstruktiva opinionsbildande insatser sker på Irland. Allt för att blockera och bemöta eventuella nidbilder, icke-relevanta argument osv. och som framfördes i den tidigare omröstningsdebatten. Det svenska EU-ordförandeskapet kan och måste ta ledartröjan på EU-gemensam nivå.

Dödsskjutningarna i Kina - svenska ordförandeskapet stort ansvar

Dödsskjutningarna i Kina måste få EU att agera skarpt. Dessa och den kinesiska miltärens härjningar i Xinjiang-provinsen beskrivs bl.a. i dagens Svenska Dagbladet.

Det svenska ordförandeskapet har stora möjligheter att ta initiativ. Liksom i Iran sätts de mänskliga rättigheterna ur spel i Kina. Av diktatoriska regimer. Detta måste få världssamfundet att handla. Gärna på EU:s initiativ.

Carl Bildt har visat sig vara en konstruktiv och hängiven kritiker av diktatoriska regimer. Nu kan han och den svenska regeringen söka stöd hos EUs övriga medlemsländer för ett samfällt och kraftfullt agerande.

Kerstin Lundgren, Centerpartiets ledamot i riksdagens utrikesutskott och ledamot av Europarådet, har på sin blogg också kommenterat situationen i Kina.

Det finns inga ursäkter för vad diktatoriska regimer gör. Inte heller ursäkter om världssamfundet låtter det hända det som händer, utan att använda de diplomatiska metoder som står till buds.

Lena Ek ny svensk EU-kommissionär?

Grattis Lena!

En majoritet av de som röstade på bloggen om vem som bör bli nästa svenska EU-kommissionär hade dig som huvudkandidat. Du fick drygt en tredjedel av angivna röster.

Carl Bildt, Maud Olofsson med Cecilia Malmström var övriga kandidater i omröstningen.

Nu börjar Lena och övriga nyvalda Europaparlamentariker att delta i processen kring Barosso´s nya kommission, dess arbetsprogram mm. En spännande tid väntar alltså. Likväl ansvarsfullt.

Samtidigt inleddes det svenska ordförandeskapet igår. Också viktiga och ansvarsfulla uppgifter för parlamentarikerna att bidra till att göra framgångsrikt.