Sätt press på presidenterna!

Irland röstade ja till Lissabon (2)-fördraget. Och (S) och Piratpartiet i Sverige får varsin ytterligare ledamot av Europaparlamentet.

Nu återstår att presidenterna i Polen och Tjeckien ska skriva under fördraget för att det ska kunna börja gälla. Båda ländernas nationella parlament har ju sedan länge röstat för fördraget.

Irland sa ja - vad gör Tjeckiens president?

67% av de irländska väljarna sa ja till det "reviderade" Lissabon-fördraget. Jämfört med förra folkomröstningen är det en rejäl svängning i väljaropinionen. Förra gången irländarna folkomröstade valde drygt 53% av väljarna nej-sedeln.

En rejäl seger alltså. Helt klart påverkade den finansiella krisen och behovet av ordning och reda i ekonomin hur irländarna röstade. EU har ju stått för en stor del av det investeringskapital som gjort det irländska språnget möjligt.
.
Nu vänder vi blickarna emot Tjeckien och hur den tjeckiska presidenten väljer att agera. Parlamentet har sagt ja. Men presidentens underskrift saknas för att det ska vara helt färdigt med uppslutningen kring Lissabon-fördraget. Hur starkta är parlamentets ställningstagande? Vad innebär det irländska ja-et för den tjeckiske presidenten? Väntan kan bli lång.

Innan alla länder ställt sig bakom föredraget är det inte möjligt för det svenska ordförandeskapet att officiellt ta sig an frågan om den kommande kommissionens utseende. Sonderande saamtal är naturligtvis möjliga, men ger de tillräcklig vägledning? Är svaren på frågorna skarpa och står sig i offentlighetens ljus?

Lissabonfördraget avgörs i övermorgon?

I övermorgon går irländarna åter till valurnorna. De ska folkomrösta om ja eller nej till Lissabon-fördraget. Ett för irländarnas del delvis förändrat fördrag till sitt politiska innehåll: varje land ska få behålla en kommissionär, landets abortlagar, militära neutralitet och skattelagar ska inte påverkas. Det var avgörande frågor enligt opinionsundersökningar som gjorde att irländarna röstade nej i förra omröstningen.

Förutom ändrat innehåll i fördraget så ser också har också kampanjorganisationerna fått nya "medlemmar". Det handlar om att man bytt sida. Bondeorganisationen IFA, som i elfte timmen gick från nej till ja i förra kampanjen står nu stadigt på JA-sidan. Det gör att många bönder känner sig stärkta i att ett Ja är bättre än motsatsen. Studier visar att nu är det nästan 80% av landets bönder är för det nya fördraget. I förra folkomröstningen valde många bönder att rösta nej.

19% av väljarna är osäkra, 33% ska rösta nej och 48 % ska rösta ja. Under de senaste dagarna har nej-sidan vunnit allt fler anhängare jämfört med Ja-sidan. Orkar man ända fram och återigen vinna? Vilka insatser väljar JA-sidan de återstående timmarna för att säkra opinionen för ett Ja?

Fredagen kommer, oavsett utgången, att gå till historien. För egen del hoppas jag innerligt att irländarna denna gång röstar ja. Blir valutgången motsatsen är EU fortsatt inne i en djup kris.

Istället för att kraftfullt kunna ta sig an klimatfrågorna, fortsätta hantera den finansiella krisens efterverkningar och revidering av strategin för hållbar tillväxt och jobb, Lissabon-strategin. Vore inte det ett nederlag för behovet av samarbete i Europa?

Snart avgörande för Lissabon-fördraget

Det är inte många dagar kvar till Irlands folkomröstning om Lissabon-fördraget. Närmare bestämt en vecka. Nästa fredag den 2 oktober går irländarna till valurnorna.

Och det ser ut att bli en mycket jämn kamp om rösterna. Förra gången var det den 12 juni 2008. 53 procent röstade nej och 47 procent röstade ja. Av 53 procent av de röstberättigade som deltog.

Har EU gjort något för att förbättra möjligheterna så att irländarna att röstar ja denna gång? Som vanligt har det handlat om kompromisser: Vid EU-toppmötena i december 2008 och juni 2009 enades EU-ländernas ledare om att alla medlemsländer också i fortsättningen ska ha var sin kommissionär. Dessutom har Irland fått garantier för att Lissabonfördraget inte ska påverka Irlands försvarspolitik, skattepolitik eller rätten till liv, utbildning och familj. Frågor som dominerade valkampen

Jag hoppas naturligtvis blir ett positivt resultat. Det behöver hela EU, och inte minst medborgarna i medlemsländerna. EU behöver bl.a. bli mer öppet och effektivt.

För Sverige är det ytterligare en lite, men väl så viktig fördel, om Lissabon-fördraget kan realiseras. Då får vi som land två ytterligare ledamöter i Europaparlamentet, totalt 20 av de totalt 751 platserna i parlamentet. Idag har Sverige 18 av 736 platser.

Spännande och oerhört viktig folkomröstning 2 oktober

Nu är det klart när irländarna ska folkomrösta ånyo om Lissabonfördraget. Den 2 oktober har fastställs av den irländska regeringen som tidpunkt för omröstningen.

I folkomröstningen 2008 (juni) avvisade irländarna med 53% nej-röster fördraget. En omröstning som föregicks av en mycket överdriven debatt och i flera stycken som handlade om icke-relevanta frågeställningar.

Irland har nu fått garantier för att Lissabonfördraget inte ska påverka Irlands politik i frågor om försvar, skatter, utbildning, familj och rätten till liv. På så sätt finns det grund att genomföra en den andra folkomröstning om fördraget den 2 oktober 2009.

EU har många viktiga uppgifter att hantera framöver; t.ex. klimat- och miljöfrågorna, den gränsöverskridande brottsligheten, behovet av gemensamt agerande i olika internationella konflikter som t.ex. i Kina och Iran. För att EU ska kunna göra gemensamma, konstruktiva och rejäla insatser krävs ett effektivare EU. T.ex. med möjlighet till majoritetsbeslut i fler frågor än nu gällande fördrag. Lissabonfördraget skapar förutsättningar för ett effektivare EU.

Om Lissabonfördraget ska börja gälla krävs det att alla 27 EU-länder godkänner det. Så nu gäller det att konstruktiva opinionsbildande insatser sker på Irland. Allt för att blockera och bemöta eventuella nidbilder, icke-relevanta argument osv. och som framfördes i den tidigare omröstningsdebatten. Det svenska EU-ordförandeskapet kan och måste ta ledartröjan på EU-gemensam nivå.

Sverige övertar ordförandeskapet

Imorgon, första juli, blir det skarpt läge för Reinfeldt och övriga i svenska regeringen. Sverige tillträder då officiellt EU-ordförandeskapet.

Förberedelserna har skett länge, varit omfattande och ambitiösa. Senast hälsade statsministern på hos brittiske premiärministern Gordon Brown i syfte att få stöd inför förestående tuffa förhandlingar, i bl.a. klimatfrågorna.

Svenska regering har sitt "program"; klimatfrågorna med Köpenhamnsmötet som viktig hållpunkt. Finanskris, ekonomi och jobben. Frågorna som rör Östersjöområdet står också högt på dagordningen. Dagens nyheter publicerar idag en artikel som sammanfattar "överlämningen" från Tjeckien till Sverige.

Ett program för ordförandeskapet är en viktig riktningsgivare. Samtidigt vet vi, visa av erfarenheter från tidigare ordförandeskap, att händeler utanför ordförandeskapets "makt" kan ställe till med mycket obehag. Vad som kan hända denna höst står skrivet i stjärnorna. Men hur blir det med gasfrågan och t.ex. Rysslands agerande mot sina grannar? Vad händer i Iran? Blir det ett Ja i Irlands folkomröstning om Lissabon-fördraget? Ja listan kan göras lång.